1 - 0

Första förlusten ett faktum

Hemmastarka guldkandidaten Elfsborg blev i allsvenskans femte omgång en för svår motståndare. MFF spelade jämnt med boråsarna första tjugo och ordnade en slutforcering där kvitteringen hängde i luften - däremellan saknades alltför mycket.

I höst vinner MFF den här matchen. Men tre och en halv vecka in i seriespelet var Roland Nilssons och Hans Gren lagbygge inte färdigt nog att förmå skaka Elfsborg i sina gundvalar. Elfsborg har fotbollssveriges bäst intrimmade spel och manskap; klubben har länge byggt metodiskt och hållit en hög jämn nivå under flera år. Mot AIK på Råsunda förra veckan visade den suveräna ljusblå laginsatsen att tränarna kan vara på väg att skapa något liknande i MFF; en riktig lagmaskin. Det var underbart att se. Mot Elfsborg en vecka senare visade det sig - inte oväntat och inte märkligt - att en hel del mekande i verkstaden återstår, och kanske också att en del komponenter inte kan bytas utan att prestandan påverkas.

Med sen avspark kunde den i tv-soffan hågade kasta några trötta blickar på Häcken-TFF och för en stund bifalla UEFA:s elaka ranking av Allsvenskan som Europas 23:e bästa liga. Men Allsvenskan gav snabbt svar på tal: första fjärdedelen av Elfsborg-MFF var nämligen en riktigt bra fotbollsmatch. Jämnt, kvalitativt spel i bra tempo från båda lagen, kryddat med ett par fina anfall och kombinationer. Utan att ha sett några andra matcher än MFF:s - det här måste ha varit den bästa fotbollen som åstadkommits inom vårt lands gränser hittills i år.

Elfsborgs mittfältsoffensiv är ruskig när de får utrymme att rulla igång sitt passningsspel, och det får de oftast förr eller senare i en match. Inledningsvis hade MFF bra kontroll, men vid två tillfällen rann de gula igenom läckor på ytorna mellan MFF:s backlinje och mittfält. I tionde minuten kom matchens första målchans när Bajrami alldeles för ensam en bit utanför straffområdet satte fart, drog Gabriel och sköt ett skott i stolpen; Ulrich Vinzents redde ut andraläget. I tjugonde minuten serverades Keene en snabb boll vis straffområdeslinjen och han gav den direkt till Anders Svensson, som dribblade sig in i straffområdet och var nära att göra mål; igen var Vinzents på plats.

På MFF:s pluskonto framför allt några fina kontringar.
1) En dubbelchans i 12:e minuten efter en mycket vacker och inte minst effektiv kontring. Daniel Andersson vann boll långt ner i plan, passade kort Labinot Harbuzi, som uppfattade en av Guillermo Molins många aviga och därmed farliga "halvdiagonallöpningar" och serverade en djupledsboll som gav Gische ett rent friläge. Det är lätt att sitta och skriva att det "ska" vara mål där, men hursomhelst - målvakten hade inga besvär att mota avslutet, men släppte också till ett andraläge där både Gische och Ofere högg och en Elfsborgare desperat rensade bollen - i stolpen och ut.
2) I 16:e minuten bröt Ricardinho och den boll som såg ut som en rensning, men i själva verket var/blev en perfekt cross till Guillermo Molins. Gische spelade vänster till framlöpande Jeffrey Aubynn, som sköt ett bra markskott strax utanför bortre stolpen.

Han är fortfarande för långt ifrån mål, för sällan inblandad i heta lägen och om han får dem är avslutsstatistiken hittills i år dyster läsning - men oj vad tydligt det var att Edward Ofere behövs från start i MFF för dagen. I en matchbild där Elfsborg täppte till MFF:s kanter ordentligt och det var svårt att spela sig fram till lägena, då var Oferes enastående förmåga att ta emot och suga åt sig bollen för att sedan slå en lätt pass till framspringande lagkamrater oundgänglig. Inte i första hand för att skapa målchanser, utan för att etablera MFF på offensiv tredjedel.

Två man saknades från de senaste matcherna, Daniel Larsson som tvingades avstå med svullet knä och Robert Åhman Persson som petades till förmån för Wilton Figueiredo (Labinot steget ner i mittfältet och Wilton in som offensiv spets) - och det är svårt att undfly intrycket att laget därmed försvagades på två viktiga punkter, i en match då man som minst hade råd med det. Wilton inledde matchen bra och visade prov på kraftfullhet och bra bollbehandling, men det står klart att han behöver tid att varva upp och komma in i det allsvenska tempot. Efter hand lyckades Elfsborg trycka tillbaka MFF i plan och effektivt störa i uppspelsfasen, och kanske var det i detta skede som Åhman Perssons kraft saknades som mest. Med halvtimmen spelad fick Elfsborg hörna och på den blev det mål. MFF missade helt markeringen på Florén, som nickade in bollen, mycket mer finns inte att säga. Än att det helst inte ska få ske så lätt, förstås.

Det är inte tu tal om att Elfsborg nu tog över matchen och behöll greppet ända till dess slutskede. Strax innan och efter paus dock två bra MFF-lägen:
1) Målchans för Ofere när han efter fint förarbete av Vinzents och Wilton krutade på i straffområdet - men Elfsborgs målvakt stod helt rätt.
2) Tungt skott strax utanför av Labinot fem minuter in i den andra halvleken.
Annars, en ganska dyster matchbild. Det var ett avväpnat MFF som liksom trampade vatten utan att få kraft till simtagen; antingen var det Elfsborg som hotade med skickligt bolltrillande utanför MFF:s straffområde, eller så var det Elfsborg som kontrollerade matchen och drog ner tempot. MFF hittade inte rätt.

En scenförändring återstod emellertid i matchen. Med tolv minuter kvar byttes Agon Mehmeti och Jimmy Durmaz in, och främst den senare var starkt bidragande till att åstadkomma en bra slutforcering för MFF. Det märktes att Elfsborg, som spelat två oavgjorda på hemmaplan, blev rejält nervöst inför utsikten att på nytt tappa poäng - Kalmar kvitterade sent - och blev lägligt passiva när MFF tvingade fram hörna på hörna och bet sig fast ordentligt. Det var Gische som haft MFF:s bästa chans tidigare i matchen, och det var Gische som låg bakom två ypperliga målchanser i slutminuterna. Först nickade han just utanför på inlägg från höger, och på stopptid klackade han på pass av Durmaz först bollen med sig, sedan i ribban. Hade varit ett vansinnigt snyggt och skickligt mål, men Molins oflyt fortsatte.

Ja, Elfsborg var det bättre laget, för dagen. Ickedestomindre var matchen helt jämn sett till skapade målchanser och kvitteringen dallrade i luften på slutet. Det är i viss mån ett avskyvärt uttryck, men MFF gjorde en hedersam förlust i Borås, och ska på intet sätt låta sig nedslås inför fortsättningen.

/Tobias Christoffersson