Minnesord om Krister Kristensson
Som tidigare meddelats har en av de största spelarna i föreningens historia, hedersledamoten Krister Kristensson, gått bort efter en tids sjukdom.
Krister Kristensson är med sina 626 matcher i A-laget den spelare som har gjort flest matcher i den himmelsblå tröjan. I ett lag med många skickliga fotbollspelare och många starka personligheter var han en av dem som allra mest personifierade Malmö FF under den framgångsrika epoken i slutet av 1960-talet och 1970-talet.
Han föddes den 5 juli 1942 och växte upp på Fredsgatan på Ellstorp. Som ung provade han flera sporter. Inte minst tränade han brottning, något som byggde upp en styrka och balans som kom till stor användning på fotbollsplanen. Han spelade ofta fotboll på den stora gräsplan som fanns på dåtidens Ellstorp, men det var först som 16-åring han började spela i en klubb. Det blev i BK Kick som fotbollskarriären inleddes.
Som 16-åring påbörjade Krister inte bara sin fotbollskarriär utan även sitt yrkesliv när han började arbeta i vaktmästeriet på Sydsvenskan, en arbetsplats han skulle vara trogen hela livet. Efter några år, när Krister hade gjort sig alltmer bemärkt på fotbollsplanen, fick han genom en av cheferna på tidningen ett erbjudande om att gå över till IFK Malmö. Redan dagen efter bjöds han emellertid in till Malmö FF, träffade Eric Persson och skrev på för Malmö FF.
Övergången blev startskottet för en osedvanligt lång och framgångsrik tid i MFF. Det första året höll Krister till i reservlag 1, men redan året efter blev han en viktig del av A-laget. Debuten skedde i mars 1963 på en vinterturné när han kom in som avbytare i matchen mot Eastern Rovers i Enugu i östra Nigeria. Det var för övrigt detta inhopp som hade missats när det länge uppgavs att Kristers rekord uppgick till 625 matcher i MFF och inte de 626 matcher som det rätteligen skulle vara.
Den allsvenska debuten kom i maj samma år. Krister ersatte Bertil Elmstedt som var tillfälligt borta på grund av skada. Hans kvaliteter var iögonfallande och han var därefter ordinarie som centerhalv – eller mittback som det skulle ha kallats i dag – de kommande 16 åren. Med undantag för en skadeperiod våren 1965 var Krister inte bara ordinarie utan alltid spelklar. Under 13 år från starten av säsongen 1966 till slutet av hans sista allsvenska säsong 1978 spelade han alla allsvenska matcher utom fem. En svit på närmast osannolika 222 allsvenska matcher i rad upphörde när Krister i den 222:a matchen i slutet av första halvlek bröt benet i en duell – men han spelade likväl vidare halvleken ut innan han bytte i paus! Endast en utespelare i Allsvenskans historia har en längre obruten matchsvit.
Krister spelade i ett lag med många stora och skickliga fotbollsspelare. Han var inte den tekniskt mest eleganta men var inte heller oäven i detta avseende. Framför allt var han emellertid en stark och stabil försvarsspelare. Han placerade sig rätt i förhållande till motståndarna. I luftspelet hade han få övermän. I närkamperna kom styrkan, smidigheten och balansen från brottningen väl till pass och gjorde att han gick segrande ur de flesta dueller.
Kristers kvaliteter var i sig tillräckliga för att göra honom till en försvarare av mycket hög klass. Men utöver det förstärktes hans rent fotbollsmässiga egenskaper med en vilja och en inställning av sällsynt slag. Hans spelstil kryddades även av en hårdförhet och en förmåga att psykologiskt påverka motståndarna genom att i både ord och handling tydligt markera vad som gäller. För de MFF:are som bevittnade 1970-talets derbyn är duellerna med Landskronas Claes Cronqvist legendariska. När några minuter återstod av bortmatchen mot Milan i Europacupen 1968 där den franske domaren från början till slut hade dömt till fördel för hemmalaget tog Krister saken i egna händer och hade en brysk konversation med domaren med utvisning som följd. Enligt honom själv ville han fråga hur lång tid det var kvar. Flera anfallare i andra allsvenska lag har vittnat om att det räckte att titta på Krister för att man skulle bli osäker och tappa modet.
Det var inte bara på planen han fungerade som härförare. Han var en ledare även utanför planen och lagkapten under många år. Lagsammanhållningen och att alla, både gamla och unga, skulle känna sig som delar av laggemenskapen var något som låg honom varmt om hjärtat. Han berättade ibland om hur han i början av sin tid i MFF tänkte på vilka saker som främjade lagandan och gemenskapen och redan då försökte identifiera hur han skulle agera den dag han själv blev en av de äldre och tongivande i gruppen.
Som bärande del i ett framgångsrikt lag vinner man titlar. Den generation MFF:are Krister tillhörde vann fler titlar än de flesta. För Kristers del blev det sex svenska mästerskap och fem cupguld. Med dagens regler hade det varit sju SM-guld men 1965 delades guldmedaljer fortfarande bara ut till de elva spelare som hade spelat flest matcher och skadeperioden under våren gjorde att Krister var nummer tolv på listan. Som del av laget som nådde Europacupfinalen 1979 finns även bragdguldet på meritlistan. I landslaget blev det 38 framträdanden. Krister var med i VM-truppen 1970 men blev sjuk inför den inledande matchen och valdes därefter bort.
Efter säsongen 1978 hade Krister bestämt sig för att varva ner och bli spelande tränare i Trelleborgs FF i division 3. När MFF avancerade till semifinal i Europacupen och skadeläget decimerade truppen fick han emellertid göra en sista match i MFF på bortaplan mot Austria Wien. Med Krister i mittförsvaret tillsammans med Kent Jönsson slutade matchen mållös och lade därigenom en bra grund för avancemanget.
Även tiden i Trelleborgs FF blev framgångsrik. Efter att ha varit både spelare och tränare i ett par år övergick Krister till att enbart vara tränare och ledde laget från division 3 till Allsvenskan för första gången någonsin. Tränarbanan tog honom sedan även till Lunds BK och Höllvikens GIF.
Parallellt med fotbollskarriären fortsatte Krister sin bana på Sydsvenskan. Han fyllde många olika roller på tidningen, bland annat som faktor i tryckeriet och som försäljare och försäljningschef på annonsavdelningen. Krister var en person som naturligt intog ledarroller.
Även Malmö FF skulle dra fördel av Kristers egenskaper som ledare även utanför planen. År 1995 valdes han in som suppleant i styrelsen. Några år senare blev han ordinarie ledamot och förblev i styrelsen till årsmötet 2010 då han gjorde bedömningen att det var dags att lämna över till yngre krafter och avböjde omval. I styrelsearbetet hade han inte minst en naturlig kunskap och auktoritet i fotbollsfrågor. På den tiden var styrelsen mer operativ än i dag och Krister var under flera år den som för styrelsens räkning ledde arbetet med föreningens ungdomsfotboll. För alla sina gärningar utsågs han till hedersledamot i Malmö FF vid årsmötet år 2000.
Krister förblev MFF:are i själen in i det sista. Han missade i stort sett aldrig en hemmamatch om han inte var på utlandsresa eller, under de sista åren, när hans sjukdomar satte käppar i hjulet. Det var med stor glädje han åsåg föreningens utveckling under det senaste decenniet när Malmö FF på nytt etablerades som den ledande klubben i landet, den enda position som var tänkbar för hans generation. På läktaren hände det att han hade synpunkter på brister i försvarsspelet eller när spelare känner efter för mycket, men i långt högre grad gladdes han åt och berömde spelarnas kvaliteter och utveckling och lagets prestationer. Han hade ett särskilt gott öga till spelare som i hans egen anda kombinerade skicklighet med inställning. Framgångsrika lag består av bra spelare. De behöver också starka ledare som går i bräschen för laget. Krister personifierade båda dessa egenskaper. Krister Kristensson är för alltid en stor och viktig del av MFF-historien. När säsongen 2023 inleds är det med sorg vi tvingas konstatera att hans stol på stadion står tom.
Krister Kristensson kommer att hedras inför hemmapremiären i Allsvenskan den 1 april.
huvudpartners
officiella partners
