Falk: ”Måste vara lite manisk”

Publicerad 06 februari 2024 i Herr,Nyheter

Martin Falk är bandymålvakten som drömde om att bli fotbollstränare. Vägen till Malmö FF gick genom brutna fingrar, David Moyes och ett sportchefsjobb i södra Norrland.

En bandyboll är ett klot klätt i plast som avfyras från träklubbor i en hastighet av upp emot 180 kilometer i timmen. Att stå i vägen gör ont. Det vet Martin Falk som gjorde en framgångsrik karriär på att just stå i vägen för bandybollar. Som målvakt på elitnivå belönades han med två SM-guld, ett U21-VM-guld och en massa brutna fingrar.

– Jag vet inte vilka fingrar jag inte har brutit. När det är kallt om vintern fungerar de inte lika bra som vanligt. Så det är skönt att vara här nere, säger Martin Falk med bruset från Medelhavet i bakgrunden.

Vägen från uppväxtorten Brålanda till MFF:s träningsläger i Spanien har inte varit spikrak. Men Martin Falk har målmedvetet arbetat sig framåt sedan han bestämde sig för att jobba med fotboll. När han gick i åttonde klass var det dags att söka prao-plats och när klasskompisarna hörde av sig till de lokala livsmedelsbutikerna satte han sig i stället och skickade ansökningar till alla engelska fotbollsklubbar från League Two och uppåt.

Till slut fick han ett svar från Arsenal. De tackade nej. Sedan kom ännu ett svar. Det var från Everton och de välkomnade glatt den 14-årige praktikanten från Dalsland. Under en vecka fick Martin Falk bekanta sig med toppfotbollen under David Moyes vingar.

– Då blev fotbollsintresset sjukt stort. Jag bestämde mig för att jag ville jobba med det här, säger han.

Fotbollen är stark i Brålanda och så sent som 2022 tog man emot Malmö FF i Svenska cupens andra omgång. Ändå lockades Martin Falk till bandyn via sin pappa. Martin kom sent in i laget och därför fick han ta positionen ingen annan ville ha – målvakt.

– Jag hade nog inte köpt det idag. Men då gjorde man det. Det gick bra för mig och därför fortsatte jag. Det är jäkligt roligt också. Under matcherna är det mycket adrenalin och då känner man inte smärtan i händerna.

Bandyn tog honom till Sandviken där han samtidigt tog sina första steg som fotbollstränare. Han gick sin första tränarutbildning och fick så småningom ansvaret för ett lokalt ungdomslag. Det blev en flytt till Västerås, där han fortsatte att kombinera bandyn med tränaruppdrag. I slutet av 2018 fick han sitt första renodlade fotbollsjobb när han anslöt till AIK:s ungdomsakademi. Han hade uppfyllt målet att få arbeta med fotboll.

– Jag har alltid tyckt att fotboll är roligast och fascinerats av ledarskap. Även när jag spelade bandy grubblade jag mycket kring övningar, spelet och hur laget leddes. Så jag har alltid drivits mot att bli tränare och jobba med människor framför allt, säger Martin Falk.

– När jag avslutade bandykarriären för att bli fotbollstränare stod jag på tröskeln till seniorlandslaget. Men det kändes rätt och jag har alltid tagit de beslut jag tror på. Där har jag också känt ett starkt stöd hemifrån, att faktiskt testa det jag vill.

Det blev två år i AIK:s akademi innan han flyttade norrut till Sandviken igen. I december 2020 utnämndes han till sportchef och huvudtränare för Sandvikens IF.

– Det gick jäkligt fort alltså. Från en dag till en annan var man sportchef och huvudtränare. Jag tror vi hade fyra eller fem spelare på kontrakt där i december. Så det fanns ingen tid att tänka, utan bara köra från dag ett. Det var ganska skönt.

Det gick bra för Martin Falk i Sandviken. Klubben började få intäkter från spelarförsäljningar, samtidigt som laget gjorde resultat i Svenska cupen och var och nosade på avancemang till Superettan. Då hörde AIK av sig och undrade om han var sugen på att återvända som assisterande tränare i A-laget. Martin Falk var nyfiken på att få jobba tillsammans med Bartosz Grzelak och tackade ja.

– Det började bra men sen fick Bartosz lämna. Det var verkligen höga toppar och djupa dalar. Jag hade tre sportchefer och tre tränare på väldigt kort tid, så det är klart att det var turbulent.

”Vi var alla förbannade när vi inte vann. Men Henrik var väldigt skicklig på att behålla riktningen.”

Martin Falk om första tiden i MFF

När det i somras stod klart att Nikola Trajkovic skulle lämna MFF:s tränarstab tog Andreas Georgson kontakt med Martin Falk. Efter flera samtal med både stab och sportslig ledning presenterades han som ny assisterande tränare i början av juli.

– Under hela våren tittade jag väldigt mycket på MFF och Henkes sätt att spela. Jag har också varit influerad av Fluminense och gillar verkligen det sättet att spela.

– När jag väl kom till Malmö så var det match direkt och bara att kasta sig rätt in och jobba. Med tiden har jag fått ta del av fler detaljer från Henke och lärt känna både staben och spelarna.

Martin Falk lyckades pricka in årets resultatmässigt sämsta period när han påbörjade sin nya anställning. Sommaren kantades av varierande resultat och en förlorad serieledning.

– Vi var ju alla förbannade när vi inte vann. Men Henrik var väldigt skicklig på att behålla riktningen. Det var en reflektion jag gjorde i Sandviken, att det var lätt att man började ändra för mycket när det började gå lite dåligt.

–Men där var Henke väldigt tydlig. Samtidigt som vi skruvade på vissa saker skulle vi inte tappa vår identitet. Vi tränade på bra och fortsatte att jobba med sakerna vi skulle. Det gav effekt och resultat.

I sin roll som assisterande tränare jobbar han bland annat med individuell spelarutveckling och coaching under match och träning – med särskilt fokus på backlinjen. Utåt har han fått mest uppmärksamhet för sina färgkodade skyltar han viftar med under matcherna.

– Jag och Pontus Jansson kom under samma period och vi pratade mycket om offensiva fasta. Jag berättade om mina idéer och fick höra vad han hade gjort i Brentford. Där hade de använt färger som ett verktyg för att förmedla olika set-ups och vart man ska sikta. Då skapade vi ett system där jag kan kommunicera med spelarna.

– Med tanke på ljudkulissen och trycket på åtminstone våra hemmamatcher är det inte lätt att göra sig hörd. Man får inte heller ha några digitala verktyg. Men papper kan de inte säga något om. Ponne är något av en quarterback på planen och med hjälp av de färgade papperna kan vi kommunicera med honom. Sen kan han föra det vidare.

”Jag tror inte man kan jobba med det här om man inte är lite manisk.”

Martin Falk om tränaryrket

Precis som för många, kanske de flesta, fotbollstränare i samma generation blir jobbet en så stor del av livet att det knappt finns utrymme för några sidosysslor. När han hittar en hobby brukar det vara ett kortvarigt men brinnande intresse. Ett tag snöade han in på odling. En annan gång var det pizza. Då höll han en rumstemperatur på 16 grader i ett av rummen i huset för att skapa optimala förutsättningar för jäsning av pizzadeg. Men fotbollen har varit en besatthet som hållit i sig.

– Jag tror inte man kan jobba med det här om man inte är lite manisk. Man måste lägga ner timmarna och gnugga dag ut och dag in. Även nätter om det behövs.

– Jag har alltid vetat exakt vad jag har velat göra och bara gått på det liksom. Det är ju en lång väg till Malmö FF:s A-lag men jag har alltid trott att det ska gå. Eftersom jag visste att jag inte skulle ha någon bakgrund som fotbollsspelare på elitnivå tänkte jag också att jag gjorde rätt i att börja tidigt.

Martin Falk har fina meriter från tiden som bandyspelare. Men att han saknar det inom fotbollen har han inte upplevt som något hinder.

– Så länge spelarna känner att du bidrar med kompetens kommer det inte att vara en faktor. Vi inom tränarstaben kan också välja vilka bitar vi tar i. Här finns en bra mix med Jonnie och Henke som kan prata med spelarna om vissa saker på ett annat sätt än vad jag kan. Men jag kan bidra med ett annat perspektiv.

När han får frågan om de långsiktiga målen med tränarkarriären svarar han artigt på det karakteristiska tränarviset att han vill utvecklas så mycket som möjligt. Men några lite mer kortsiktiga konkreta målsättningar kan han bjuda på.

– Vi ska vinna en jäkla massa matcher och fortsätta ta nya titlar.