Malmö FF – Örebro SK

Tid: 2007-09-17 21:00, Plats:Malmö Stadion, Resultat: 1-0

Det vill säga hoppet om en intressant höst trots allt för MFF. Möjligheten att blanda sig i toppstriden borde varit försvunnen sedan länge, men återuppstod mot alla odds efter den tjugoförsta allsvenska omgången. På Stadion gjorde MFF sitt och besegrade klart och rättvist bottenstridande ÖSK.

Efter noll noll mot TFF och en alltigenom krampaktig insats för drygt två veckor sedan var ju säsongen över. Malmö FF hade misslyckats, ledningen hade misslyckats, Sören Åkeby hade misslyckats, laget hade misslyckats. Det är bara det att allsvenskan 2007 är full av andra gäng som också misslyckas, gång på gång, och med fem omgångar kvar är årets målsättning att nå topp tre fullt levande för MFF. Ja, till och med guldet är bara fem poäng bort med femton kvar att spela om, men som Sören Åkeby konstaterade efter matchen, att tro att alla lag som ligger före allihop skulle fortsätta misslyckas hela vägen är lite väl långsökt. För MFF:s del förblir frågan vad som är att definiera som ett misslyckande – trots allt – öppen.

Direkt efter att domare Strömbergsson blåst igång matchen bet sig MFF fast på Örebros planhalva och visade vilket lag det var som ville ta kommandot och sätta nivån. En kombination mellan Junior, Niklas Skoog och Ola Toivonen gav hörna, och därmed hade matchens offensiva förgrundsmän presenterat sig redan i första minuten. Särskilt Skoog lyste inledningsvis, glödhet i sitt engagemang och i sitt spel och härlig att se. I den femte minuten satte han igång ett anfall genom att ta emot bollen långt ner i plan och spela ut till höger, där Vinzents löpte fram och slog ett inlägg mot Niklas i straffområdet, målvakten dock emellan. Tre minuter senare låg Skoog bakom MFF:s första målchans, när han elegant skarvnickade ett långt uppspel vidare till Junior, som förlängde bollen till Babis Stefanidis till höger. Babis slog inte inlägg, utan lade en smart markboll genom en lucka i straffområdet till Skoog, som efter lite lirkande fick på ett riktigt bra skott för ÖSK-målvakten att tippa till hörna.

Örebro tog sig knappast vatten över huvudet, koncentrerade sig på att ta kampen och avvakta kontringslägen. De dök upp lite här och där, och ibland såg det lite hafsigt ut i de bakre MFF-leden men någon större farlighet uppstod aldrig. Det vill säga inte förrän i 19:e minuten, då Anders Andersson slog en helt tokig, lös och konstig tillbakapass till Sandqvist, som desperat kastade sig ut och försökte nicka undan bollen från framstormande örebroare och för ett ögonblick var överspelad, men lyckades kasta sig tillbaka och greppa bollen. Hoppsan.

Niklas Skoog tillförde mycket med sin spelskicklighet, han är fortfarande suverän såväl på att ta emot bollen och skapa utrymme för sig och laget som på att slå vältajmade framspelningar. Men han tillförde också genom sin målhunger; Niklas tog flera skott och snabba avslut på ett sätt som varit allt för sällsynt i MFF i år, och även om inget av försöken lyckades bidrog de till att skaka Örebro. Till matchens spelare i MFF utsågs fullt rättvis Ola Toivonen; helt klart trivs han bättre på ett rakare 4-4-2-mittfält där han får komma rättvänd än i den krystade nummer 10-roll han stångade sig stum flera gånger i våras. Nu var hans slitstyrka nyttig i kampen, hans spelsinne tongivande i kombinationerna och hans offensiva anlopp nyckeln till flera farliga situationer, inte minst målet, men också flera farliga frisparkar – Ola fick ta mycket stryk i matchen.

Men framåt mitten av första halvlek var den blå tendensen vikande. Örebro började få häng på MFF:s övertag och tvingade ner både det och matchtempot till tjongande ställningskrig, och med ens såg matchen ut att vara mer i gästernas hand än i hemmalagets. Innan paus dock en bra målchans, när Junior avlossade ett tungt skott på nära håll efter hörna, men målvakten stod för en imponerande reflexräddning.

I flera matcher har Junior kommit igång ordentligt och varit som bäst först i andra halvlek, och även den här gången var det så. Och något bättre sätt att komma igång på än att göra mål torde väl inte finnas för en anfallare? Tre minuter efter paus lyckas MFF med just det man fokuserat träningen på under uppehållet: ett snabbt anfall med få tillslag, där spelare i rörelse spelar spelare i rörelse och ingen fastnar och duttar med bollen. Så långt i matchen hade få frukter om ens någon skördats av denna intensiva inriktning på träningen, men i det kontringsläge som uppstod efter en örebrofrispark stämde kombinationen och låset klickade upp. Det var Babis Stefanidis som satte en lång, fin passning från högerkanten mot offensiv yta, där såväl Junior som Toivonen löpte fram. Junior var närmast bollen, men hoppade över den och fortsatte djupledslöpningen, och Toivonen hittade honom med en alldeles lysande frispelning. Junior tog emot, petade bollen förbi den utrusande målvakten och lade behärskat in den ur krympande vinkel.

Ett vackert ledningsmål, och bara minuten senare var tvåan på gång när Junior drev till höger genom straffområdet med bollen och sökte avslut, men inte ville ge bollen till en framrusande Vinzents med öppet skottläge. Inte än, men sekunden därpå med en lätt klack tillbaka till Ulrich, vars skott tyvärr smet strax utanför. Och nu spelade MFF riktigt bra. Slog sig inte till ro med ledningen och förivrade sig inte heller, utan spelade klokt och kontrollerat. Bra anfall med utgångspunkt från kanterna inföll med jämna mellanrum, samtidigt som defensiven redde ut de kontringslägen som uppstod när Örebro gjorde det lilla de kunde för att återerövra den poäng de försökt slå vakt om från början.

Skoog slog en frispark tätt över och hade ett bra skott, Vinzents hade ett bra skott till och inbytte Yksel Osmanovski en inte oäven cykelspark – innan matchen tog slut och MFF med uddamålet bärgade den fjärde hemmasegern för året. 1-0 över bottengänget, ingen direkt imponerande insats som behöver betyda något för kommande matcher vad gäller form eller framsteg – men med det enda vettiga perspektiv att anlägga just nu, det vill säga ”en match i taget”, så var det här förstås en framgång. Det är en vunnen match förresten alltid.

/Tobias Christoffersson

Laguppställning

Avbytare

Målgörare

Gula kort

Röda kort

Publik

Domare

huvudpartners

officiella partners