Back på skolbänken
2009 anslöt Ricardinho till Malmö FF och gav laget en ny dimension i det offensiva spelet. Fem år senare har den tekniske ytterbacken vunnit två SM-guld, lärt sig två nya språk och förälskat sig i landet så pass mycket att han kan tänka sig att stanna för gott.
Ricardinho sitter hukad över ett par skolböcker tillsammans med Ben Rosen i ett av Swedbank Stadions många mötesrum. Runt omkring dem hänger en tröja från varje klubb som Zlatan Ibrahimovic representerat och på det vita bordet finns kaffekoppar och anteckningsmaterial.
Dörren öppnas till mötesrummet och ut kommer en kvinna och efter henne de båda herrarna.
– Kom nu ihåg att prata svenska under veckan, säger kvinnan.
– Ja, svarar de båda genom att dra ut på a:et lite extra.
Under några veckors tid har Ricardinho och Ben Rosen tagit svensklektioner. Något som märkts i truppens träningslokaler där framförallt Ben Rosen anser att allting är ”mycket braaa” – oavsett situation.
WILTON TOLKADE
När Ricardinho kom till Malmö FF 2009 kunde han endast prata portugisiska och höll sig ofta nära sin tolk, Wilton Figueiredo.
– Det tog mig två år att lära mig engelska men jag känner fortfarande att jag inte har alla orden som jag önskar. Det blir ofta att jag får stanna upp mitt i en mening eller att jag använder samma ord flera gånger. Nu lär hela min familj sig svenska. Jag och min fru genom skolböcker och vår dotter genom svensk tv, berättar Ricardinho.
Efter sina år i Malmö FF har brasilianaren snappat upp ett och annat svenskt ord och om du ställer en fråga på svenska kommer han med största sannolikhet även svara dig på samma språk.
– Självklart har jag lärt mig mycket bara genom att sitta och lyssna. Även om jag inte förstår alla ord så kan jag förstå vad samtalet handlar om och hur jag ska sätta in det i sitt sammanhang. Men jag vill lära mig svenska på allvar.
– Vi har bott i landet tillräckligt länge för att ansöka om svenskt medborgarskap vilket vi ska göra. Det skulle dels göra det lättare för klubben då vi bara får spela med tre icke europeiska spelare och jag skulle då öppna upp en plats, men det skulle även underlätta om vi bestämmer oss för att stanna i Sverige efter min karriär.
Är det något du kan tänka dig?
– Absolut. Självklart måste hela min familj känna att detta är något som vi verkligen vill, men vi gillar Sverige och Malmö och allt som finns här. Här finns bra dagis och skolor för vår dotter, folket är vänligt och Malmö är en väldigt fin stad.
När Malmö FF avslutat sitt träningspass inför bortamatchen mot IFK Göteborg lunkar de flesta spelarna av planen iklädda tjocktröja och långbyxor – förutom Ricardinho som går i shorts.
– För mig är detta vädret inte speciellt kallt. Jag kommer ifrån södra Brasilien och där är väderleken ungefär densamma som i Sverige. Den enda skillnaden är att vi i Brasilien inte vet hur vi ska klä oss för vinter. Här i Sverige har ni hur många olika kläder som helt, skrattar ytterbacken.
Nu har du varit i Malmö FF i fem år. Vilket har varit ditt bästa år?
– När jag kom 2009 tycker jag att jag var som bäst. I Brasilien spelade jag mycket högre upp i banan, så när jag kom till Sverige fick jag verkligen kämpa med mitt defensiva spel, vilket jag gjorde bra, men jag spelade även väldigt bra offensivt. Samtidigt känns min personliga prestation ointressant om vi som lag inte vinner guld.
Många nämner säsongen 2010 och hösten 2013 som dina bästa perioder.
– Jag håller inte med. Förra året var väldigt bra för att vi tog guld. Men för mig personligen anser jag att jag gjorde några enkla misstag där jag inte hjälpte laget. Om jag ska sätta min prestation ifjol i procent så ligger det runt 60-65 procent.
Så lågt?
– Ja. I vissa matcher, som mot Mjällby, jobbade jag hårt och jag hjälpte laget. Då kanske jag låg runt 90 procent men sen hade jag även matcher kring 40-50 procent.
Tycker du verkligen det? Är du inte lite för hård nu?
– Haha, jag vet inte. När jag går av vissa matcher kan jag känna så.
Det betyder alltså att vi kan förvänta oss mer av ditt fina spel
– Absolut! Till exempel så gjorde jag inget mål förra året och då kan jag inte säga att jag gjort en toppmatch.
Men samtidigt är du en försvarare, att göra mål är kanske inte din primära uppgift.
– Nä, men något mål borde jag göra. Kanske inte 15 mål på en säsong men två-tre stycken, då kan jag komma till dig och säga att min prestation var 80 procent.
Är det viktigt för dig att göra mål?
– Självklart är det roligt att göra mål, men det viktigaste är att laget vinner. Men det är en skön känsla när du gör mål och jag får njuta av det tillsammans med min fru, min dotter och våra supportrar. Det är roligt att göra andra glada.
Vad krävs för att du ska känna att din match är 100%?
– Haha, jag har ingen aning. Jag måste slå bra crossbollar som våra anfallare sedan gör mål på, jag måste själv också göra mål, jag måste vara felfri i mitt försvars och anfallsspel och jag måste ge rätt understöd till mina lagkamrater om de gör några misstag. Först då kan jag möjligtvis säga att jag gjort en 100 procentig match, haha. Men allt måste ske i en match och jag ska vara fläckfri
/Martin Östling
Texten kommer ifrån matchprogrammet Avspark som är producerat till lördagens match mot Gefle IF klockan 16.00. Hela matchprogrammet kan du läsa här och biljetter till matcher hittar du i MFF Shopen eller på ticnet.se
