Simons fotbollsresa – från Roma till MFF
Som ung tittade han på pappa Jonas träningar innan han själv började spela i IFK Värnamo och, via omvägar, tillslut hamnade i Malmö FF.
Den rätta miljön och personliga utvecklingen har alltid varit viktig för Simon Thern som hittat rätt i MFF.
– Mer glädje kring fotbollen här i Malmö, säger Simon Thern.
Varma sommarvindar drar in över Jägersros travbana när Jonas Thern förklarar hur fantastiskt han tycker att Skåne är på sommaren. Bredvid honom sitter Simon Thern som försöker att minnas tillbaka till sina första levnadsår och tiden då farsan var fotbollsproffs i Italien, först i Napoli och sedan i Roma. Från Neapel minns Simon ingenting, vilket inte är konstigt då han bara var två år, men från Rom minns han dagiset, familjens bostad och sin skumgummiboll som han brukade sparka på i den stora hallen. Spelade han inte fotboll i hemmet så sprang Simon runt på Trigoria, Romas stora träningsanläggning, och sparkade boll bakom målen.
– Jag minns att han brukade ha med sig fem-sex olika tröjor som han lade på marken framför sig. Först så spelade han tio minuter i Romas tröja, sen så bytte han och körde tio minuter i svenska landslagets tröja och sen tio minuter i Benficas tröja, berättar Jonas.
Att storspelare som Abel Balbo och Francesco Totti stod bredvid och log åt den lilla svenska pojken med de många tröjorna var inget som Simon reflekterade över.
– Äh, de var väl bara några vanliga lirare, skrattar Simon.
Omvända roller
När Jonas Therns aktiva fotbollskarriär tog slut flyttade familjen åter hem till Värnamo i Småland där Simon för första gången i sitt liv började spela organiserad fotboll. Helt plötsligt var det omvända roller då Simon var inne på planen och Jonas stod vid sidlinjen som tränare i IFK Värnamos framgångsrika ungdomsakademi.
– Det blev väl lite tjafs ibland. Både hemma och på plan. Man höll väl inte alltid med i vad han sa. Men nu i efterhand så går det väl knappast att ha haft en bättre tränare, berättar Simon Thern.
Jonas Thern och de övriga ledarna var trötta på att se hur svensk fotboll hela tiden halkade efter då man fick lära sig att ta det säkra före det osäkra. Istället arbetade man med spelarnas spelförståelse, fantasi och att lita på sig själva. Jonas Thern förklarar att det kortsiktiga resultatet inte alltid är det bästa.
– Jag har ibland fått bita mig i tungan när jag verkligen velat vinna matcher som stått och vägt. Men jag har vetat att det som laget måste jobba på kommer i matcher mot bättre lag där det kostar ett och två mål bara för att de straffar oss när vi gör fel.
Var det inte många som tyckte att Simon drog fördel för att det var farsan som var tränare?
– Det tycker folk fortfarande. Det finns väl de som retar sig och tror att bara för att man heter något speciellt så är man med. Men det får man ju leva med. Jag var väldigt noga med att det skulle vara lika för alla och att ingen skulle kunna komma och säga att ”Han spelar ju bara för att han är din son och det är du som är tränare”. Men det problemet hade vi inte för Simon var tidigt en av de 3-4 bästa och övriga föräldrar såg det också, berättar Jonas.
Malmö är Skånes lag
Just den personliga fotbollsutvecklingen verkar vara en kärnfråga för de båda herrarna. Det var även detta som gjorde att Simon inför säsongen lämnade Helsingborgs IF för Malmö FF.
– Varje tränare och ledare får ju ha sin fotbollsfilosofi och fel kan egentligen inte tycka när det gick så bra som det gick i HIF. Men jag tyckte inte det var utvecklande för yngre spelare. Det var ett spel man kan spela med äldre och färdiga spelare som nått sin topp, berättar Simon och fortsätter, det mycket mer glädje kring fotbollen här i Malmö. Det är ett annat spel och ett annat tänk på spelet och hur vi spelar fotboll. Sen så är det ett större intresse kring laget, säger Simon Thern.
Så MFF är mer stadens lag än HIF?
– Skånes lag! Rättar Simon snabbt.
”Simons far”
När Simon Thern skrev på för MFF så var det många himmelsblå som jublade över att han följt sin fars fotspår och bara några matcher in på säsongen kunde man se en flagga som sa ”Jonas påg” hänga uppe vid Roys hörna. Simon har dock varit väldigt noga med att han vill stå på egna ben och inte leva på sin pappas tidigare meriter i klubben. Inför den allsvenska omstarten mot AIK kom ett tydligt tecken att Simon redan gjort ett avtryck i klubben när det dök upp en ny flagga bredvid den gamla
– Jag såg den! Det stod ”Simons far”! Nu har jag gjort mig ett eget namn, säger Simon stolt med ett stort leende samtidigt som han tittar på Jonas som bara skrattar.
/Martin Östling
Texten är ett utdrag från matchprogrammet Avspark som du kan ladda hem eller läsa här
En längre intervju med Simon och Jonas Thern kommer att dyka upp på hemsidan nästa vecka.
