Morgondagens gäster

Publicerad 29 juli 2011

Varje dag känns det som att jag måste leverera något till spelarna och i gengäld få tillbaka det av dem i matcherna

I början av maj låg Djurgården långt ner i tabellen och poängen var få. Klubbens ledning såg sig tvungen att agera, och lät Magnus Pehrsson (till vänster på bilden) ta över som tränare. Och som sportchef. Eller som hans titel är: manager.

Det har gått bra för Djurgården sedan du tog över. Varför?
– Man kan ju säga som så att med en sån start laget fick kunde det bara gå en väg. Den viktigaste förklaringen är att vi har höjt arbetsinsatsen på varje spelare, i antalet löpmeter men också samarbetet över hela planen, där vi nu ligger närmare varandra än tidigare. Kanske att det har blivit en större tydlighet i några små saker som är viktiga för vårt spel. Sen är det klart att den stora vändpunkten kom när vi vann med 4-0 mot IFK Göteborg nere på Ullevi. Det gav ett väldigt självförtroende.

Allting blir roligare och lättare med segrar?
– Precis. Man vill jobba hårdare och man tycker att det vi gör är rätt. När allting fungerar och vinsterna kommer blir det ganska enkelt. Det positiva förstärks. Precis som det blir tvärtom när det går tungt.

Du har det gemensamt med Rikard Norling att ni har tagit över två klubbar mitt i säsongen. Hur speciellt är det?
– Jag har aldrig gjort det tidigare, men jag märker att det är en stor skillnad faktiskt på det sättet att man i det här läget måste – i stället för att ha en försäsong där man kan presentera sig själv och sina idéer och få tid på sig att jobba lite mer långsiktigt – paketera ihop det mest väsentliga; både mina idéer samt det spelarmaterial jag har till förfogande. Det var utmanande men också roligt att få göra. Lärdomen av detta är att man kan få ut rätt mycket på en relativt kort tid.

Hur då menar du?
– Till exempel har jag försökt att inte sväva iväg i en massa olika planer och lösningar, utan att hålla det så enkelt som möjligt. Hellre då ha tydliga riktlinjer i anfall- och försvarsspel, och omställningsspel. Att vi bara repeterar, repeterar, repeterar de sakerna. Jag kan se att vi gör mycket rätt nu, och det har skett på kort tid. Kan vi fortsätta att repetera, ser det ännu bättre ut framöver.

Längtar du efter försäsongen så att du verkligen får chansen att implementera dina idéer?
– Nja, fotboll är matcher och nu är säsongen igång och det är bra planer och allt sånt där. Vi är inte i ett, om man nu ska kalla det krisläge för det ordet är lite starkt kanske, men om vi säger att vi var i ett sånt tidigare, så är vi fortfarande i ett väldigt utsatt läge. Det är tajt där nere och vi vet att vi måste vinna ett antal matcher till för att spela i Allsvenskan 2012.

– Det ser jag som den största utmaningen att klara av. Varje dag känns det som att jag måste leverera något till spelarna och i gengäld få tillbaka det av dem i matcherna. Den dagen vi har tagit poäng så att vi vet att vi hänger kvar, då kan vi sikta högre. Men som det är just nu får allsvenskt kontrakt vara målsättningen.

Ödmjukhet lönar sig oftast?
– Ja, jag tror det.

Både du och Rikard Norling tog över lag som hade det tufft. Hur mycket press vilar på er bägge?
– Press är det överallt, jag har aldrig varit nånstans där jag inte känt av det. Samtidigt, om man börjar fundera över att man tränar en storklubb med höga förväntningar, då är man fel ute som tränare. Det är mer vad som skrivs och talas…

– Det är klart att man noterar en hel del av det, men det går inte att bygga sin verksamhet på att se allting så stort. För mig handlar det om att gå till jobbet, presentera hur jag vill ha det och förbereda matcher. Då blir det ganska litet, och det är där man måste hålla det.

Du har spelat två perioder i Djurgården. Jag inbillar mig att det måste vara speciellt att vara tränare där nu?
– Så är det. Detta är väldigt annorlunda mot vad jag har haft tidigare. Det ena är att jag känner klubben väl och varit kapten här, vilket gör att jag känner mig mycket välkommen. Jag behöver inte bevisa så mycket vem jag är som på andra ställen. Det andra är att jag har en managertitel, vilket innebär att jag är både tränare och sportchef i dagsläget. Jag har stora möjligheter att påverka både spel och rekryteringar. Det gör att jag inte behöver fråga om lov utan göra det jag vill fullt ut.

Jag förstår att det är en frihet att ha de här dubbla rollerna, men orkar du i längden?
– Nu har vi en tillfällig lösning och under hösten kommer styrelsen att presentera hur organisationen ska se ut framöver. Men det är klart, att om jag ska fortsätta i en sån här roll så handlar det om att få ihop ett välfungerande teamarbete.

Du får vara duktig på att delegera helt enkelt?
– Jo, men så är det redan nu.

Nu ska ni åka ner och möta MFF på Swedbank Stadion. Vad har du för tankar?
– Jag är förväntansfull. Jag har sett några MFF-matcher på plats och det är en fantastisk inramning. Jag vet också att vi får en stor supporterskara som kommer ner. Det är ju årets sommarresa för Järnkaminerna. Ser man till matchen hoppas jag att vi kommer att göra en bra insats och ta med oss poäng hem.
– MFF gick vidare i Europakvalet och får fortsätta spela två matcher i veckan. Då kan vi ta dem på ren kraft (skratt).

Text: Magnus Johansson