Kapten Daniel går i spetsen även när han backar
”- Vi har fått mer harmoni i laget.
Daniel Andersson är MFFs självklare lagkapten och ledare. Han är lagets mest erfarne spelare och har en unik anknytning till klubben. I år anför han styrkorna ett steg ner som mittback.”
Missa inte hemmapremiären på tisdag klockan 19.00. Läs Tobias Christofferssons intervju med Daniel Andersson som publiceras i bilagan ”Avspark” i Sydsvenskan fredagen den 19 mars och Kristianstadsbladet och Ystads Allehanda lördagen den 20 mars.
– Jag har alltid varit den som velat jobba igång det på plan, särskilt när det inte går som man vill. Men det kan jag inte göra på samma sätt längre. Nu får jag hålla mig kall och stanna i position. Jag försöker skrika igång det istället.
För fotbollsspelaren Daniel Andersson är omställningen från defensiv mittfältare till mittback kanske lättare att göra än för vinnarskallen Daniel Andersson. För den som sett Daniel spela och följt hans karriär råder det knappast något tvivel om att han kommer att fungera ypperligt också ett steg ner i plan. Samtidigt är det också lite svårt att se honom i en förhållandevis stationär mittbacksposition; inte jagande livet ur sig själv och alla andra över hela plan i match efter match.
Vinnarskalle
”Vinnarskalle.” Som begrepp farligt nära att slitas ut, likväl fortsatt relevant för varje resonemang om vad som krävs för att ett fotbollslag ska nå framgång. Ett lag som ska vinna serien behöver vinnarskallar. Ett lag som inte lyckas saknar vinnarskallar. MFF har inte vunnit. Alltså har MFF saknat vinnarskallar? En sådan logik har stundom använts i försöken att förklara MFFs nu fem raka säsonger utanför allsvensk toppstid. Daniel Andersson nyanserar:
– En vinnarskalle är en som inte viker ner sig, som kan vara bra när det verkligen gäller. I viss mån är alla som tagit sig till MFFs A-lag vinnarskallar. Sen är man det i olika grad. Hur långt man är beredd att gå för att vinna matcherna. Där kan man pressa sig olika mycket.
Tänk efter före
– Det farligaste är att börja acceptera att förlora. Att börja rycka på axlarna. Det är det värsta jag vet. Det får man aldrig göra.
Den som någon gång talat med, eller snarare försökt tala med Daniel Andersson efter en förlustmatch vet att han själv inte precis befinner sig i riskzonen. Som lagkapten är det ofta just han som reportrar och andra vill liksom ställa till svars – hur gick det här till då, varför var ni inte bättre? Kolbitar till ögon, kalhyggestubbar till svar, ur varje por ångor av tillbakahållen ilska och frustration.
– Ibland brinner det i en, men man får hålla sig lugn för man är lagkapten och ska vara ett föredöme. Man får tänka efter.
Mest erfaren
– Inte skjuta bollar efter tränaren och så heller, fortsätter Daniel med ett skratt.
Få har som Daniel Andersson sådana förväntningar på sig som lagkapten och ledare. Han är inte bara med sina 32 år, med sina 74 landskamper varav tre stora mästerskap och med sina sex säsonger i Serie A MFF-truppens i särklass mest erfarne spelare. Han har också som son till Roy Andersson och lillebror till Patrik Andersson en helt unik anknytning till klubben.
– Viktigast för en lagkapten är att gå i spetsen för laget och samtidigt vara en stöttepelare. Att de andra känner att de kan lita på en. Att se till att alla är redo när det gäller. Jag försöker göra mitt yttersta för att killarna ska vara så bra som möjligt på matchen.
Är du den som skäller eller uppmuntrar?
– Som lagkapten ska man få de andra spelarna att höja sig. Då är det viktigt att man är positiv och kan inspirera, men också skälla till lite emellanåt. Det där är en balansgång, och något man måste lära sig att känna av. Vissa spelare har svårt att ta kritik och vill bara ha positiv feedback. Men ibland när man ser att det är lite segt får man gasta lite i omklädningsrummet så att det blir lite fart. När man tycker att vad fan är detta.
Harmoni i laget
Daniel Andersson bekräftar det många andra spelare och ledare sagt under försäsongen: det är riktigt bra stämning i laget i år.
– Att vi fått behålla laget intakt betyder jättemycket. Vi har lärt känna varandra bättre, alla har hunnit bli inkörda i klubben och laget.
– Vår fystränare John Phillips bidrar också med bra och roliga träningar. Det plus en lite mer avslappnad attityd från ledningen har gett mer harmoni i laget.
Harmoni i laget och en intakt spelartrupp låter som två hörnstenar för ett potentiellt framgångsrikt år.
Vad mer talar för MFF i år?
Daniel listar tre punkter
• Bra konkurrens i laget.
– Vi sporrar och trycker på varandra. Och det kommer att behövas i den täta matchningen. Yttermittältarna kommer att få springa mycket, anfallarna med. Det kommer att behövas byten och alternativ.
• Spetskompetens.
– Vi har spetskompetens på många fötter, många spelare som kan avgöra matcher framåt.
• Unga med rutin.
– Vi har många unga spelare, men samtidigt också många unga som hunnit få lite rutin. Det är viktigt, då blir man lite jämnare.
Som ung spelare är man i regel försiktig, men nu märks det att fler och fler är med och driver på, konstaterar lagkaptenen nöjd.
– Vi vet att vi har ett bra lag och kan vara med däruppe, men vi ska inte tro vi är bättre än någon annan. Det krävs att vi gör ett riktigt hårt arbete, då kommer spelet också, och då kommer resultaten.
Tobias Christoffersson
Ladda ner hela premiärnumret av Avspark här(8 MB)
