Seger i första matchen på Swedbank Stadion!
Mållöst i halvlek, men 3-0 efter full tid! MFF såg till att den historiska premiären på Swedbank Stadion blev en enda stor fest. Efter matchen berättade målskyttarna Labinot Harbuzi och Agon Mehmeti plus Roland Nilsson om sina intryck.
Mellan klockan fyra och klockan åtta annandag påsk fick tjugotre tusen trehundrafyrtiosju personer -uppleva en fantastisk premiär för Malmö FF:s nya hemmaplan Swedbank Stadion. Så efterlängtad, så välkommen.
Från provsjungningen av den nya versionen av MFF-hymnen över musik från Advance Patrol och Nisse Hellberg, tal av Bengt Madsen och Ilmar Reepalu, en symbolisk inmarsch med matchbollen av ett helt lag gamla MFF-giganter med Bosse Larsson som symbolisk avsparksläggare och så hymnen igen i skarpt läge.
Till en match där MFF dominerade Örgryte nästan från början till slut men inte fick in bollen – förrän i 61:a minuten då Labinot Harbuzi blev historisk första målskytt med ett hårt och rappt skott. Och där Agon Mehmeti kom in med tio minuter kvar och gjorde 2-0 efter tre på plan och 3-0 med en minut kvar av matchen.
På presskonferensen efter matchen var Örgrytetränaren Janne Carlsson först ut att ge sin syn på tilldragelserna inne på den fina gräsmattan
– Vi förlorade mot ett bättre lag idag. Malmö var rappare, hade mer fart och bättre passningar än vi. Vi försvarade oss mycket och ganska bra i första halvlek, då vi hade två bra chanser och vi var ganska nöjda med det, sa Janne Carlsson.
Och fortsatte:
– När de får 1-0 vänder matchen, sedan är de mycket, mycket, mycket bättre än oss. Vi fick träna på vårt försvarsspel… jag får gratulera Malmö.
Roland Nilsson konstaterade att lagets ambition att försöka gå ut och spela som vilken annan match som helst inte var lätt att uppfylla.
– Det är fantastiskt att få vara med och uppleva den här stämningen. Den här inramningen lyfte alla, det syntes: spelarna tog många extrasteg på grund av den och det hoppas jag kommer att fortsätta framöver, sa Roland, som var mycket nöjd med sitt lags insats i matchen.
– Spelarna går ut och presterar väldigt bra, en riktigt bra match från vår sida. Bra försvarsarbete, riktigt bra anfallsspel nästan hela matchen, det är en lite period i början på andra halvlek då vi inte får till det. Men i det stora hela är jag mycket nöjd.
Likväl han två tredjedelar av matchen förflyta innan MFF tog ledningen; ÖIS höll tätt och MFF hade stundtals lite svårt att få riktig fart i anfallsspelet och komma fram till heta lägen i straffområdet.
– Vi visste att Örgryte är farliga framåt, och att de säkert skulle försvara sig bättre än de gjorde senast mot GAIS – vilket de också gjorde. Vi sa i halvtid att vi skulle fortsätta och köra på, för vi såg i slutet av första halvlek att de började krokna och då kom chanserna – och även om första kvarten på andra inte blev så bra som vi hoppats så gör vi det, sa Roland.
– Vi gjorde ett par byten som blev ganska bra till slut; vi fick fart och ett annat passningsspel, ÖIS fick börja springa och jaga igen, och det syntes att det var det som gav resultat. Vi fick dem så pass trötta att de inte orkade förflytta sig tillräckligt snabbt.
Daniel Andersson var den som gick ut först, inte för att han hade någon känning av sin tidigare skada utan helt enkelt för att han tog slut efter att inte ha spelat match på länge.
– Daniel blev trött. Och det är ju förklarligt, han har inte spelat på länge och går in och gör en fantastisk match. Det är typiskt för Danne, han tar på sig kaptensrollen och går ut och gör sitt jobb till fullo. Härligt att se, sa Roland Nilsson.
När bollen i andraläget efter en hörna rullade ut till höger var det upprinnelsen till ett stycke MFF-historia. För Labinot Harbuzi löpte fram och sköt direkt – och bollen borrade sig för första gången in i Swedbank Stadions nätmaskor. Det var i den 61:a matchminuten och det innebar 1-0 till MFF.
– Skönt? Klart det är skönt. Man blir ju historisk. Det är en obeskrivlig känsla, sa den – som sagt – historiske första målskytten Labinot Harbuzi själv efter matchen.
Han hade sökt och tagit skott en handfull gånger tidigare i matchen, men oftast med lite halvdana träffar som resultat. Men nu – ett riktigt rappt skott i mål!
– Hur man skjuter beror på hur man får bollen; här kändes det rätt att dra till – det var mycket folk i straffområdet, kanske kunde den toucha någon.
Men det behövdes inte på något sätt – skottet gick rakt på mål, även om det nuddade en ÖIS:are på mållinjen.
”Labbe” bekräftade med eftertryck en av de kanske innerligaste förhoppningarna knutna till det nya stadion: att närheten mellan publik och spelare gör upplevelsen så mycket starkare – och inte enbart för åskådarna.
– Det känns som om det är 50 000 där, när det är så kompakt. Det känns som om vi inte kan misslyckas, supporten från publiken ger oss en extra växel. Vi var extra taggade, det märktes redan på uppvärmningen, och när man hör dom skrika hittar man något inom sig.
En lyckad premiär på Swedbank Stadion och två segrar på två försök i årets allsvenska – MFF har onekligen fått en smakstart på säsongen 2009.
– Det är viktigt att vi fick en seger i den första matchen på den nya arenan. Nu har vi sex poäng på två matcher och åker med mycket självförtroende till Stockholm för en svår bortamatch mot AIK, sa Labinot Harbuzi, som förhoppningsvis men kanske inte helt säkert kan vara med på Råsunda på torsdag, då han fick en lårkaka redan i första halvlek och tvingade utgå med dryga kvarten kvar.
– Agon… vad ska man säga om honom… det är lite som ramsan de sjunger på läktaren… han är en måltjuv, sa Roland Nilsson om sitt anfallsess i träningsoverallsärmen som han spelade ut först i den 80:e minuten.
– Det är lite tråkigt att han fick större delen av försäsongen spolierad, men han har jobbat hårt för att komma tillbaka och idag visade han vilken spelartyp han är: han älskar att göra mål och är duktig på det. Han kommer att göra många fler.
Drygt tre minuter hann Agon Mehmeti vara på plan innan säkrade MFF-seger i första macthen på Swedbank Stadion med sitt 2-0-mål.
– Jag får en boll av Jimmy Durmaz, vänder upp, går in i banan, deras back kommer ut och gör en glidtackling, jag petar bollen förbi och drar till och den går in vid stolpen, beskrev Agon själv sitt mål.
Eller närmare bestämt: sitt första mål. För med en och en halv minut kvar av ordinarie matchtid tryckte han även in 3-0 på en målvaktsretur efter ett ruggigt bra ryck plus skott av Guillermo Molins.
– Min roll var att bara gå in och jobba mellan deras backar och så löpa på djupet. Jag tänkte inte på mer än att gå in och jobba hårt och på tre poäng. Att jag fick hinna med att bidra med två mål, det är något extra…
”Ramsan” om Agon som Roland Nilsson syftade på är förstås den oemotsåndliga ”Han är tunn som en rögad ål – ändå så gör han mål”.
– Jag gillar den! Det är många i laget som sjunger den också…, sa Agon och meddelade även att han inte själv smakat rögad ål – än.
/Tobias Christoffersson
