Intressanta fakta om ”Nya Malmö Stadion”
I dagens matchprogram presenteras en artikel om vår nya fotbollsstadion signerad Roger Gottdridsson.
Vi presenterar den även här på hemsidan.
Av Roger Gottfridsson
Vad händer med vårt nya Stadion, funderar säkert en och annan som ser byggarbetsplatsen inne på Stadionområdet. Den som senast den 30 april 2009 skall tas i bruk av MFF och bli föreningens nya arena.
Än så länge syns inte så mycket ske – men det sker!
Både på den yta där anläggningen byggs men framförallt runt omkring. Intensiteten i all den löpande verksamheten är hög. Massor av saker händer – alla är just för stunden inte möjliga att registrera med blotta ögat.
I augusti, efter semestrarna, börjar grundläggningen – arbetet med alla förstärkningar av marken och det som kan kallas bottenplattan påbörjas.
Då händer mycket på kort tid.
10.968 ton betong ska fraktas till området från olika betongtillverkningsplatser i Malmö.
För att flytta så mycket betong krävs att betongfraktbilar, de med snurrande tombolor, kör ett tusen gånger från tillverkningsplatserna till Stadion. När de är färdiga är det dags att börja resa skelettet. Det byggs ingen källare, bottenplattan ligger på marken.
Pelare, -balkar och plattor, som utgör golven på den så småningom 25 meter höga byggnaden, av betong och stål tillverkas på andra platser och fraktas till platsen. Bara för att flytta de 1.000 stålmaterial som går åt för takkonstruktionen från tillverkningsplatsen till bygget fordras 45 stora trailers dragna av lastbilar.
Cirka 100 man verksamma
– Om ungefär ett år trappas intensiteten i byggandet upp. Från då och fram till någon månad innan invigningen kommer omkring 100 man att dagligen vara verksamma på bygget, berättar arbetschefen för Nya Stadion (som inte är ett officiellt namn utan enbart ett arbetsnamn), Ola Ohlsson.
Ett mål som finns är att anläggningen inte enbart ska vara en fotbollsarena utan både den och området runt om ska ”leva” även under de tider då det spelas fotboll eller hålls konserter eller andra publikevenemang.
Av det skälet byggs sammanlagt 24.000 kvadratmeter golvyta utöver bottenplattan i olika våningar, vilket är lika mycket som fyra ordinära fotbollsplaner.
Restauranger, butiker och andra lokaler som har samband med arenans egentliga syfte, idrott/fritid, kommer att finnas utan att anläggningen får karaktären av ett köpcentrum.
55 loger
Ännu är inte frågan om byggandet av eventuella konferensutrymmen färdigdiskuterad. Däremot är det bestämt att 55 loger med plats för tolv personer i varje ska färdigställas med reservationen att det kan finnas företag som önskar större utrymmen. Två loger kan bli en och då med plats för dubbelt så många besökare.
Stora siffror förekommer i alla sammanhang då det gäller stadionbygget och gäller även antalet involverade företag. Ett femtiotal underleverantörer, entreprenörer och konsulter ingår i det lag som ska se till att Malmö får en fotbollsarena av hög klass.
Medan föregångaren Malmö Stadion upplevs och är öppen och luftig så strävar man för den nya anläggningen att göra den så kompakt som möjligt.
24.000 åskådare ska få plats på en förhållandevis liten yta.
Med 18.000 fasta sittplatser och 6.000 platser för stående utnyttjas anläggningen maximalt.
Ståplatserna kan tämligen enkelt omvandlas till sittplatser, stolar monteras och vips får det plats 21.000 i arenan – alla sittande.
Krav, som påverkar byggandet, är att hela stadion vid behov ska vara utrymd inom kortare tid än tio minuter.
30 000 löpmeter rör
Planfrågan är som alltid i sådana här sammanhang central. Ännu är det inte bestämt om gräsmattan ska anläggas på plats, i så fall sås den nästa sommar, eller om den ska växa på annan plats för att fraktas till Stadion. Runt om gräsytan, fram till att spelplanen möter läktarna, kommer det att finnas konstgräs. Just den ytan är enda utrymme som tunga fordon och maskiner får använda sedan de 30.000 löpmeter rör som ska se till att marken under planen hålls varm och hjälper gräset att växa lagts ned. Denna, nödvändiga, tekniska lösning kompletteras av någon form av plantäckning.
På just plantäckningens område sker mycket för tillfället. Lösningar som kan sägas vara en form av växthusmodell prövas.
Lite intressanta fakta
För att ni, framtidens besökare på den nya anläggningen, ska få en liten bild av vilket gigantiskt bygge det handlar om – som det ska göra när det handlar om en anläggning som kostar 580 miljoner – redovisas här några av de många siffror som ingår i kalkylerna:
Stål till taket – 1.000 ton
Betong till grundläggning och mark – 10.968 ton
Armeringsstål i grundläggning och golv på mark – 1.409 ton
Rör för vatten, värme och avlopp – 13.000 meter
Betongelement till byggnadens stomme – 30.000 ton
Stålbalkar till byggnadens stomme – 260 ton
Läktarelement av betong – 14.000 löpmeter
Värmeslingor till planuppvärmning – 30.000 löpmeter
