Blåögt: Skyldig bortom allt tvivel?
I efterdyningarna av den avbrutna matchen mot Djurgårdens IF har det florerat ett antal direkt felaktiga påståenden. Vi har försökt att bemöta dem vid presskonferenser och andra intervjutillfällen, men jag vill ändå inleda med att slå fast några viktig fakta.
1.
Visitationen inför matchen mot Djurgården sköttes utan anmärkning från SvFF.
En polisman gick direkt efter matchen ut med felaktiga uppgifter som var baserade på andrahandsinformation. Sedan dess har såväl polismannen som vi, Djurgården och Svenska Fotbollförbundets matchdelegat dementerat. Vid visitationen till bortaklacken hittades det också pyroteknik, vilket också är ett handfast bevis på att besökarna faktiskt visiterades.
2.
Kamerasystemet uppfyllde alla krav som Svenska Fotbollförbundet ställer på en arrangör.
Det stämmer att många av våra kameror inte var igång när matchen började. De hade genomgått service och uppdatering av systemet några dagar tidigare. Vid säkerhetskontrollen tre timmar innan match upptäcktes att de inte genererade någon bild och man påbörjade omedelbart att felsöka. Men de som fungerade är fortfarande tillräckliga till antal och funktion för att vi ska uppfylla Svenska Fotbollförbundets krav. På Swedbank Stadion har vi alltså redan idag en mer omfattande kameraövervakning än vad reglerna kräver. Vi är på gång att utöka den ännu mer, men som tidigare sagts: – Vi hade den kameraövervakning som krävdes för att få arrangera matchen.
3.
Det fanns vakter på övre etage.
Som många såg utbröt det slagsmål på övre etage efter att matchen avbröts. Detta fick fortgå utan att några vakter ingrep vilket berodde på att vakterna blivit omdirigerade av polisen. När matchen började fanns det vakter utplacerade på övre etage. Enligt ordningslagen lyder dessa under polisen. När de första knallskotten brann av blev vakterna omdirigerade av polisens insatsbefäl till bortasektionen eftersom poliser och ordningsvakter på plats rapporterade om att det var därifrån det kastades.
4.
Det finns bevis som visar vilka som kastade knallskotten.
Vi lämnade in såväl ögonvittnen som filmer och bilder där vi menar att det står helt klart att de som kastade stod inne på den sektion som Djurgården ansvarar för. Tyvärr räckte det materialet inte till för att ”utom allt tvivel” säkerställa att samtliga knallskott kastades från den sektionen. Disciplinnämnden kräver alltså att det finns en filmad sekvens där man kan se hela händelsen från själva antändandet och kastandet till explosionen. På samtliga knallskott.
Det är inte utan att man frågar sig hur deras arbete såg ut innan man ställde krav på att övervakningskameror?
Vi grämer oss naturligtvis över att vårt system inte gav oss de bevis som uppenbarligen krävs. Vi har bara oss själva att skylla för det. Men samtidigt måste vi fråga om det hade räckt oavsett hur många kameror som var i funktion? Hur ska vi någonsin kunna övervaka alla personer på hela stadion med sådan precision och upplösning att vi kan dokumentera precis allt som sker? En person som i skydd av en rygg kastar ett knallskott kommer alltid vara svår att ha heltäckande kameraövervakning på.
• I vårt fall finns det en tydlig indiciekedja:
A) DIF-klacken kastade samma typ av knallskott innan match – bland annat rakt mot barnfamiljer.
B) Vid insläppet beslagtog vi pyroteknik.
C) DIF-klacken jublade när smällarna detonerade.
D) Djurgården låg under och var de som hade något att vinna på att matchen avbröts.
E) Efter matchen hittades det knallskott på deras sektion av läktaren.
Utöver det presenterade vi ögonvittnen, filmer och bilder som stödjer vår uppfattning. Samtidigt kunde Djurgården inte visa upp något material eller vittne som stöd för sitt resonemang.
Att i det läget ändå gå på ”bortom allt tvivel” är naturligtvis Disciplinnämndens fulla rätt. Men så har man inte agerat tidigare. Och frågan är om de någonsin kommer att kunna döma i en sådan här situation igen?
I fotboll lever vi efter devisen att ”domaren dömer”. I det ligger ett visst mått av godtycke. Vi måste acceptera att en domare dömer utifrån vad den ser och uppfattar. I Disciplinnämnden har man helt naturligt alltid ställt högre krav, men man har alltid tidigare tillåtit sig ett visst mått av sunt förnuft. En rökgranat på en läktarsektion har alltid ansetts också vara tänd där. Är det bortom allt tvivel så? Eller kan man tänka sig att den kastats in från angränsande sektion? Ett föremål som träffar en funktionär eller spelare har alltid ansetts vara kastat från publiken. Är det bortom allt tvivel så? Kan den ha kastats utifrån, eller tappats från en fågel som flugit över? Det börjar bli löjligt, jag håller med. Men det är tyvärr exakt det den här domen inbjuder till.
Disciplinnämnden har tillåtit sig att göra ett stort avsteg från sina tidigare principer. De tillmäter bevis som stöttar den mest naturliga förklaringen till händelserna lågt värde, vilket kan förstås i de fall ord står mot ord. Men man kräver inte något som stöttar den mycket mer onaturliga förklaringen; att det helt plötsligt skulle vimla av knallskottskastande galningar på alla möjliga sektioner och att de, helt utan att någon lade märke till det, skulle valt att kasta sina skott in mot DIF-sektionen.
•Speciellt när MFF spelade ut Djurgården efter noter och ledde matchen med 1-0 …
• Mot bakgrund av detta hoppas jag att alla förstår att MFF väljer att överklaga.
AV: PER WELINDER
Denna text är en del av programbladet Avspark inför MFF-TFF. Klicka här för att ladda ner hela Avspark.
