I inventeringens tid
…årets första månadssummering med Tom Prahl, som funderar över möjligheterna hos sin minskade men vässade trupp, presenterar lärlingarna och lägger ut texten om satstningen på passningsspelet. Bland annat.
– Vid den här tidpunkten är det mycket frågor och inga svar. Februari är inventeringens månad, säger Tom Prahl, men är nog mindre bekymrad och grubblande än vad formuleringen antyder.
Truppens minskning från 28 (25+3) till 20 (18+2) kan visa sig väl djärv, men samidigt är MFF-manskapet 2003 bättre och bredare i sitt kunnande. Öppna frågor är också öppna möjligheter.
Det räcker att jämföra med läget vid samma tid ifjol. Då hade en nytillträdd MFF-tränare svårt att dölja djupa rynkor i pannan. Klara förluster i de första av försäsongens sedvanliga danskmatcher; många mål i baken, chansfattigt framåt. I lördags odiskutabel 3-0-seger mot danska mästarna FC Köpenhamn; trygghet bakåt och stundtals lysande mittfältsspel.
Visst är det lite skillnad?
– Jag vill inte älta och jämföra för mycket med ifjol – vi var inte bra då, i februari månad. Vi var inte alls preparerade och införstådda med vad som krävs för att spela mot de bättre danska lagen. Men vi läde oss efter hand, och det var det viktiga. När vi nu tränar anfalls- och försvarsspel är det mer repetition – ifjol jobbade vi in från början. Nu har vi en bas att stå på; samtidigt har vi fått in spelare som gör att vi kommit upp ytterligare en nivå. I år startar vi från ett högre plan.
2003 förfogar MFF-tränaren över en mer hanterlig trupp än i fjol, därtill en trupp som Tom Prahl själv till hundra procent fått vara med att forma. 18 utespelare och två målvakter, plus sex lärlingar. I underkant?
– Det är på gränsen. 14 utespelare behövs, men med någon skadad och någon avstängd – vilket man får räkna med – är vi snabbt nere på 12-13. Vi kommer att få användning för lärlingarna, som bänkspelare.
Samtidigt:
– Det är 18 spelare som alla har spelat allsvensk fotboll och har kapacitet att göra bra ifrån sig. Vi har inget dödkött eller någon utfyllnad i truppen i år; det är kompetenta spelare allihop.
Värvningsönskelistan bestod av en central, konstruktiv mittfältare, en yttermittfältare och en ytterback – och den blev verklighet genom Thomas Olsson, Kristian Bergström och Jon Inge Höiland.
Dessutom en bonus: Louay ”Lolo” Chanko.
– Han var ledig, och vi slog till. En spännande spelare.
Med en grund att stå på kan man gå vidare. Den arbetsbeskrivning över anfallsfotbollen som ledare och spelare formulerade ifjol ligger i princip fast – den enda större förändringen rör en önskad utveckling av det allmänna passningsspelet. Därför har rutinerade Bosse Augustsson anlitats för att köra två specialpass i veckan med slipning av vad Tom Prahl kallar ”det funktionella passningsspelet”.
Vad innebär det begreppet?
– Vi tränar passningsspel i rörelse, många spelare rör sig för att möta bollen. Vi jobbar med att få fart i passningarna, spelarna lär sig visa var de vill ha passningen, inte spela bollen på fötterna utan på ytan framför, så att man kan spela i fart. Signaler – som när en medspelare lyfter på huvudet skall någon vara beredd att möta bollen. Att aldrig bli stillastående. Attraktivare att titta på, men också effektivare.
Förutom att förbättra passningsspelet satsar MFF i år också på att bli både kvickare och uthålligare.
– Vi har korrigerat fysträningen lite; i år löper vi mer, satsar mer på uthållighet. Vi kommer också att fokusera mer på fotarbete, på att bli kvickare i fötterna.
Man måste säga A innan man kan säga B, krypa innan man kan gå och så vidare… men att fokus ligger på passningsspelet just nu beror i slutändan lika mycket på spelarmaterialet.
– Med nyförvärven har vi nu många fler kvicka spelare med bra teknik än tidigare, och vi har större förutsättningar att lyckas med ett snabbare passningsspel. Spelet utvecklar man genom att få skickligare spelare som kan omvandla idéerna till verklighet. Sedan är det spelartyperna som avgör – är Bergström inläggsmataren, är Chanko den kvicke mittfältsmotorn, Olsson spelaren vi letat efter? Sätter Mackan och Yngvesson hårt tryck på Skoog och Ijeh? Är Elanga en skicklig vänsterback? och så vidare.
Säger Prahl, och fortsätter:
– Det mittfält vi ställde upp med mot FCK – Bergström, Chanko, Mattisson, Johansson – innehöll ganska kortvuxna men väldigt snabba och kvicka spelare, utan en traditionell bollvinnare. Hasse och Chanko är ju bollvinnare men inga kraftpaket, utan funktionella, snabba spelare. Har du Peter Sörensen och Brian Steen Nielsen som alternativ på mitten blir det en slags fotboll, har du Chanko och Mattisson blir det en annan.
Behövs inte de där kraftpaketen, då?
– Jo, på fasta situationer behöver man ha lite längre spelare, men jag är inte så säker på att man behöver ha dem på mittfältet, om man försöker spela längs marken. Här har vi vänt en slags tanketrend i Malmö FF – tidigare har man varit rätt fokuserade på att ha fysiska spelare. Man har letat efter vissa spelartyper – rätt så kraftiga, stora targetmän, stora mittbackar… MFF hade tidigare ofta anfallarna som förstaalternativ att spela upp på. Vi försöker ha mittfältet som förstaalternativ innnan vi går på genombrott.
Vidare:
– Det här försöker vi få att genomsyra ungdomsarbetet också. Vi har haft en ambitiös internutbildning för att göra alla ungdomsledarna bekanta med våra idéer om försvars- och anfallsspel. Så att det finns en röd tråd i elvamannafotboll rakt igenom föreningen.
Har inte en sådan funnits tidigare?
– Jo, men jag upplever inte att man följt upp den och varit konsekvent. Att prata om mål och riktlinjer är inte detsamma som att förverkliga dem. Målsättnignar måste vara levande. Det här är ett arbete på dubbla plan som jag tycker är stimulerande.
Färre spelare, men större, rentav mördande konkurrens. Hur är du som tränare rättvis?
– Konkurrens brukar generera bra prestationer – ”är jag inte på tå finns det någon annan som är det” – vilket inte behöver innebära att man sparkar ner varandra på träning… Det finns ingen möjlighet att vara hundra procent rättvis. Alla kommer att få möjligheten att spela och visa upp sig. Vi toppar ju inget lag nu. De som är friska och varit i bra form på träningen får spela – sedan får nya chansen nästa gång. När vi kommer hem från La Manga har jag premiärlaget klart i huvudet till ganska många elftedelar. Sedan visar det sig under de första omgångarna om det är rätt eller fel. Men, som det känns idag så kan det bli en säsong där vi byter lite efter hur dagsformen ser ut.
Färre spelare, men kanske fler kombinationsmöjligheter än någonsin? Truppen hyser många fotbollshantverkare med fallenhet för flera skrån. Om vi snabbt drar igenom laget med fokus på de spelare som kan bli aktuella för flera positioner, varav några som kanske är mer aktuella för en annan position än den ifjol.
Joseph Elanga – nu vänsterback i första hand?
– Ja, jag kan se honom som vänsterback, men jag är alltid försiktig att göra profetior och binda upp mig – det enda jag har lärt mig är att det som är rätt i januari är fel i mars och tvärtom… Joseph har gjort bra ifrån sig som ytterback och kommer att få spela där framöver.
Jörgen Ohlsson?
– Jörgen ser jag i grunden som mittfältare, men han kan spela mittback om vi får problem i backlinjen.
Matias Concha och Jon Inge Höiland – en hård dust är att vänta på högerkanten?
– Det kan bli så att någon av dem får flytta över till vänster. De kan också spela yttermittfält till höger bägge två.
Är inte en vänsterfotad vänsterback att föredra?
– Om Joseph inte fungerar och Jeppe inte kommer i form får vi använda en högerfotad vänsterback. Det viktiga att vi har två bra spelare som ytterbackar – en bra högerfot är bättre än en dålig vänsterfot!
Till yttermera visso med tanke på att en säkrad vänsterfot för inlägg finns på mittfältet med Kristian Bergström (alternativt Joseph Elanga).
Lolo Chanko, då?
– Central mittfältare eller yttermittfältare.
Han är ganska oprövad som central mittfältare, och i Djurgården spelade han också forward?
– I Djurgården spelade han på ytterkanten i deras 4-3-3. Vi spelar med två centrala forwards, och central forward är han absolut inte. I lördags som central mittfältare malde han ju ner FCK-arna. Chanko är fruktansvärt löpstark. Han hinner med mycket och har bra teknik också.
Thomas Olssons kvaliteter har vi däremot inte sett så mycket av ännu, på grund av skadebekymmer.
– Nej, inget alls. Thomas har fin spelupfattning och ett passningspel som är bland de bästa i Sverige.
Det blir hårt tryck på de centrala mittfältsplatserna…
– Ja, det hoppas jag.
Erik Johansson och Kristian Bergström?
– Erik på kanten till höger eller vänster, Kristian Bergström till vänster, eventuellt i ett tremannamittfält. Vi har ett bra material för 4-3-3: spelskickliga centrala spelare och har fyra bra forwards. Vi kommer att prova spela 4-3-3 också under träningsmatcherna – dels för att ha en utväg under seriematcherna, men också som startuppställning vissa matcher på hemmaplan. Kan du spela 4-3-3 är det sedan ganska enkelt att gå över till 4-5-1 för att till exmepel rädda en match de sista 20 minuterna.
Andreas Yngvesson?
– Han jobbar som forward i utgångsläget i år, men kan ta steget ner på kanten.
I truppen ingår också sex lärlingar; en målvakt – Daniel Pode – och fem utespelare. Duktige ytterbacken Billy Berntsson känner vi sedan ifjol. Men de andra?
Max Fuxberg?
– Han är en ytterback, ganska distinkt, snabb, med bra huvudspel. Högerfotad men användbar på bägge kanterna, kan även spela mittback.
Jocke Nilsson?
– En riktigt spännande spelare. Central mittfältare. Klok, en spelare som hunnit väldigt långt för sin ålder. Rätt komplett – konstruktiv, speluppfattning, bra passningsspel. tar bra beslut. Hans knä gick sönder för två säsonger sedan, fick en förstörd och har byggt upp sig under en. 18. Han spelade 70 minuter mot stadslaget och 20 mot FC Köpenhamn. Jocke Nilsson har förutsättningar att nå långt redan i år.
Johan Guiomar Nilsson?
– Ytterback alternativt mittback med stora fysiska kvaliteter, han påminner om en bundesligaspelare: reslig, snabb, kraftfull. Har slarvat med postitionerna och behöver träna sin teknik, men har goda grundförutsättningar.
Alexander Malmström?
– Vänsterspelare på mittfältet som behöver tuffa till sig och lära sig försvarsspel även om han lärt sig förvånansvärt mycket på kort tid. Behöver bli mer temperamentsfull. Fin teknik.
Det om spelarna. Hur är rollen som tränare för Tom Prahl jämfört med för ett år sedan – med alla kringgrejer med lag och organisation på plats enklare att fokusera?
– Nja, det är mer folk som sliter och drar i en nu… det är många som vill man ska hålla föredrag och så. Jag försöker hålla nere det så mycket som möjligt, man måste lära sig att säga nej också.
Som på en given signal ringer telefonen. I luren en deckarförfattare med en roman i fotbollsmiljö i tankarna. Han ber om ett sammanträffande med MFF-tränaren för att samla in uppgifter. Möte bokas – Prahl har ännu inte gjort sig alldeles otillgänglig…
Hur skaffar du dig nya impulser?
– Jag var på ett symposium i Örebro tillsammans med två tre hundra andra svenska fotbollstränare – där fanns en del guldkorn om lite av varje; fysarbete, fotarbetesträning, lite om passningsspel, ledarskap… Sedan har vi en ny målvaktstränare i Mats Svensson, han har bland annat sett över våra försvarsuppställningar på hörnor och frisparkar. Och jag blir också inspirerad av de nya spelare som kommer hit, även om det kan vara svårt att klä i ord närmare hur… man plockar med sig småbitar från olika håll. Det är också en inspirationskälla i sig att känna att vi är på väg, på rätt håll.
Februari – inventeringens tid. Då alla får chansen att visa upp sig. Då pusselbitarna ska om inte falla på plats definitivt så granskas, sorteras och slipas till.
Fastemånaden för MFF – det är inte försakelse och rening, det är intentionernas gungflyn som blir fast mark under fötterna.
Som klangbotten gräddan av den danska ligan. I tur och ordning väntar Farum, Odense, AB Köpenhamn och Bröndby. Händer något annat?
– Vi spelar mot de bästa danska lagen. De har en annorlunda spelstil och bjuder motstånd som till en del påminner om vad vi kanske får möta i Uefacupen: bra teknik, högt tempo. Eftersom vi har tränat tufft och löpt mer, så tänkte jag ge pojkarna fyra dagars sportlov i vecka 8. Sedan ligger träningslägret i La Manga runt hörnet. Därefter börjar vi titta på ett serielag.
Intervju: Tobias Christoffersson
