Intervju med Jonas Sandqvist
Det finns alltid ljuspunkter. När 2-2-förlusterna träffar oss lika hård som snöblandat regn i februari, är det ljuspunkterna man måste klamra sig fast vid för att inte allt ska kännas tungt. Jonas Sandqvists målvaktsspel de senaste matcherna är en alldeles formidabel ljuspunkt att fokusera på vid ett sådant här tillfälle. Hemsidan träffade Jonas för att prata frilägen, landslag, försvarsspel och att vara förstamålvakt.
Det finns alltid ljuspunkter. När 2-2-förlusterna träffar oss lika hård som snöblandat regn i februari, är det ljuspunkterna man måste klamra sig fast vid för att inte allt ska kännas tungt. Jonas Sandqvists målvaktsspel de senaste matcherna är en alldeles formidabel ljuspunkt att fokusera på vid ett sådant här tillfälle. Hemsidan träffade Jonas för att prata frilägen, landslag, försvarsspel och att vara förstamålvakt.
Malmö FF har, vilket är smärtsamt bekant för er alla, släppt in en hel del mål efter VM-uppehållet. Men jag tror inte att Niklas Skoog hade inte ropat ”vi kallar honom två i snitt” när han hör att jag ska träffa Sankan, om det inte vore så att inget av målen kan skyllas på Jonas Sandqvist. Jonas själv är lite mer blygsam.
– Vi har hamnat i obalans och släppt in många målchanser. Det är jäkligt tråkigt att vi släppt in så många mål, men samtidigt känner jag att jag har gjort det jag kunnat. Det finns saker som jag själv säkert hade kunnat göra bättre för att undvika mål. Jag har svårt att komma ihåg något särskilt mål dock, men nåt är det säkert.
Vi träffas dagen efter matchen mot Kalmar. Spelarna från startelvan återhämtar sina kroppar i simbassängen, men detta gäller målvakterna. Efter en uppenbarligen tuff träning släntrar Jonas Sandqvist ut från ”ettan” med målvaktstränaren Mats Svensson och andremålvakten Håkan Svensson i släptåg.
– Du ser väl att det är vi målvakter som tränar hårdast och längst, säger Håkan Svensson till mig och ler.
– Det var länge sedan vi körde så här hårt, säger Jonas Sandqvist när vi slår oss ner inne på Kulans restaurang.
Kvällen innan har han räddat ett par frilägen mot Kalmar och sett till att laget undvikit en förnedrande förlust mot Rydström, Bagarn och Santin. Han ger sin förklaring till varför två smått kaosartade hörnor ledde till två Kalmarmål:
– Det är jäkligt tråkigt att möta Kalmar som i stort sett lever på sina fasta situationer. De gör det bra såklart, och det ska de ha en eloge för. Båda målen beror på riktigt små marginaler, och det var flipperspel på båda. Första går precis över Daniels huvud och jag får en touch på den varpå den tar på Ulrich och sen studsar på deras målskytt som inte vet att han gör mål. Samma sak på tvåan. Kalmarspelaren nickar Ulrich i huvudet och sen studsar den ner på hans fötter och det blir mål.
Trots att Jonas suckar tungt över sin pastasallad när han berättar om Kalmars mål så försöker han ändå att se framåt. För faktum är som sagt att han stod för ett par kanonräddningar på flera Kalmarfrilägen under gårdagskvällen, och även mot Djurgården var han riktigt långt ute för att avvärja ett par farligheter på liknande frilägen. Trots de spelmässiga debaclen för hela laget så osar det just nu självförtroende om Jonas Sandqvist i allmänhet, och på frilägen i synnerhet.
– Det är en klen tröst när man bara får en poäng. Men visst, det hade kanske blivit noll annars. Jag försöker gå ut, göra mig så stor som möjligt och inte bjuda dom på några rörelser innan de tar initiativet. Nu har jag kommit ganska nära dom vilket är tacksamt eftersom jag då täcker större delen av vinklarna.
När han har avvärjt frilägena har han i princip varit ända ute vid straffområdeslinjen. Utrusningarna har skett instinktivt och utan tillstymmelsen av tvekan. Förutom Daniel Sjölunds mål i matchen mot Djurgården, som snarare var ett skott på halvdistans än ett friläge, så kan Jonas inte minnas senast han släppte in ett friläge.
– Om jag är ute och möter dom tidigt så får de mindre luckor och blir stressade. Mina odds blir bättre dessutom.
Har du alltid varit bra på frilägen?
– Jag vet inte. Jag brukar väl knipa ett och annat.
Vad är du bäst på som målvakt?
– Redan när de kommer fria så känner jag att jag har ett överläge. Utöver det så försöker jag dominera mitt straffområde både i luften, på linjen och längre ut samtidigt som jag försöker underlätta för backlinjen.
Konstellationen i backlinjen har av olika anledningar sett annorlunda ut från en match till en annan. Men Jonas menar att detta inte är något som han som målvakt påverkas nämnvärt av.
– Se till exempel på båda målen mot Kalmar igår. Lite mer marginaler på vår sida så är inte nåt av lägena mål. Men någon osäkerhet har jag inte känt av. Dessutom ska man komma ihåg att det är hela laget som försvarar och inte bara målvakten och backlinjen. Mina arbetsuppgifter är desamma oavsett vem som spelar, och alla i truppen är så pass bra fotbollsspelare att det inte ska spela någon roll vem som spelar, säger Jonas.
I höstas trillade Jonas förra klubb Landskrona BoIS som bekant ur allsvenskan. Men Jonas hade redan innan bestämt sig för att det var dags för honom att ta ytterligare ett steg i karriären, oavsett hur det gick för BoIS i slutet av säsongen:
– Jag ville ha en ny utmaning och jag hade varit där i sju år. När Malmö hörde av sig var det ingen tvekan för min del. Det är ju en av Sveriges största klubbar och jag behövde bara flytta fyra mil.
Jonas hade två år kvar på kontraktet med BoIS när han lämnade klubben.
– Jag sa till styrelsen att jag hade väldigt höga mål med min fotboll och ville vidare. De hade inga problem med det och jag vill skicka ett väldigt stort tack till Landskrona. De förstod mig och ville inte sätta några käppar i hjulet. Självklart ville de ha betalt och det sköttes väldigt bra. Från första kontakt till kontraktet var påskrivet tog det bara två veckor.
Han erkänner att det kändes tungt att åka på skador direkt när han kom till MFF. Tankarna gick tillbaka till tiden för ett par år sedan då han satt på bänken i BoIS, och Mats Svensson stod mellan stolparna.
– Det var ju en nygammal situation. Det var kanske lite lättare i Landskrona eftersom jag var ny och oprövad. Men sedan var jag ordinarie i tre år och när jag kom hit så var jag tillbaka på bänken igen, och då var jag ju ändå etablerad. Mitt mål när jag kom hit var att ta platsen direkt, det ska jag inte sticka under stol med.
I MFF väntade en konkurrenssituation med rutinerade Mattias Asper.
– Jag visste ju om att Asper var här och att det är en duktig målvakt. Men jag visste själv vad jag kunde och konkurrens är inget som jag fruktar. Vi körde från lika villkor.
– Det funkade kanon med Mattias och vi kom väldigt bra överens. Det var inga hardfeelings alls. Men självklart var det jäkligt tråkigt att få sitta vid sidan av, men jag visste att om jag fortsatte träna så skulle chansen komma. Sen dök ju chansen upp.
Jonas åkte på en skada någon månad innan VM-uppehållet och egentligen var han tillbaka redan innan allsvenskan tog paus. Men det var under upptakten inför höstsäsongen som han märkte att det kanske skulle bli han som vaktade målet i höstpremiären.
– Jag hittade formen ganska omgående. Inför matchen mot FCK, som var sista matchen innan genrepet, hade vi kört varannanmatch-stuket. När jag fick stå mot FCK tänkte jag att ”då står väl Asper i genrepet och sen i premiären också”. Men sen fick jag beskedet dagen innan genrepet att jag skulle stå i den matchen också. Då förstod jag att förmodligen också skulle spela mot AIK.
Hur kändes det då?
– Just då visst jag ju egentligen inte hur dom tänkte, så det definitiva beskedet fick jag ju inte förrän de tog ut laget dagen innan matchen mot AIK. Men det var efterlängtat, absolut. Jag ville bara gå ut och visa att jag dög.
Därefter försvann Mattias Asper till Viking Stavanger ganska omgående, och idag består målvaktsuppsättningen, vid sidan av Jonas, av Håkan Svensson och Jonnie Fedel:
– Det är två rutinerade rävar. För mig personligen är det en riktigt bra lösning. De kommer med väldigt mycket tips, om positionsspel och straffsparkar och annat. Dessutom är de killar med humor.
Men Jonas vill inte hålla med om att han skulle vara uttalad förstamålvakt. Lite väl blygsamt kanske.
– Uttalad, nja, det vet jag inte. Håkan är bara 36 och håller fortfarande hög klass vilket gör att jag måste prestera på varje träning. Jonnie är också väldigt duktig och det är imponerande att han fortfarande håller så hög klass. Men visst, att ha två uttalade ettor kan både vara bra och dåligt. Det är svårt att säga faktiskt.
Vad har du för mål för din fotbollskarriär?
– Ja, jag hade högre mål än superettan i alla fall, haha. Men skämt åsido, självklart så vill man som alla andra fotbollsspelare prova på utlandet och självklart så funderar man på landslagstrupper i bakhuvudet. Det är tuff konkurrens men om jag kan fortsätta utvecklas och vara skadefri så vet man aldrig vad som händer i framtiden. Just nu känns jag inte så aktuell för landslaget, men om jag kan avsluta det här året snyggt och börja om på ny kula nästa år så kanske det blir annorlunda. Kan jag och laget göra en bättre säsong än vad vid gjort detta år så vet man aldrig vad som kan hända.
Jonas Sandqvist om.
.kommunikationen med Gabriel
– Han börjar lära sig svenska nu. Vi hade lite kommunikationsproblem när vi inte kom överens på trean i Geflematchen, men det har bara blivit bättre och bättre.
.att vara en aktiv målvakt
– Jag försöker styra så gott jag kan, men jag kan komma på mig själv ibland att jag står och är lite tyst. Men jag jobbar på det.
.besöket i Arsenal 2004
– Det var min dåvarande tränare, Jan Jönsson, var god vän med deras målvaktstränare. Janne tipsade dom om mig, så de skickade ner sin skandinaviske scout till Landskrona. Sedan blev jag inbjuden mitt under säsongen och var där i fyra-fem dagar. Det funkade jättebra att träna med a-laget och även om jag var ganska oprövad så gjorde jag ett ganska bra intryck. Jag fick dock en insikt i hur bra man kan få det om man lyckas. Det var en riktig spark i röven.
– Jag måste styra mitt lag ännu bättre än jag gör idag, men det kommer med rutinen. Men jag måste jobba vidare på alla bitar. Man blir aldrig fullärd.
Fakta Jonas Sandqvist
Ålder: 25 år.
Meriter: 1 A-landskamp, 1 U21-landskamp
Karriär: Målvakt sedan elvaårsåldern. Innan dess anfallare i moderklubben Borlunda AIF utanför Eslöv. Spelade sedan med Lunds BK innan han flyttade från Eslöv till Landskrona, BoIS och fotbollsgymnasiet 1998. Lämnade BoIS inför denna säsong för MFF.
Bor: Rörsjöstaden med sambon Milo som arbetar som undersköterska.
Favoritställen i Malmö: Bo01, Lilla torg och Stadion.
Bil: Mazda 3
Hemsidans medarbetare Måns Renntun intervjuar spelare och ledare i Malmö FF.
Detta är sjätte intervjun för i år.
