Jari, Jari, Jari!
Han förstod inte ens frågan. När Canal Plus Jesper Hussfelt undrade hur han kunde vara i så bra form redan, sett till de skador han dragits med, så ryckte bara Jari Litmanen på axlarna och svarade:
– Ja, jag har ju spelat fotboll på högsta nivå i 20 år, så det kanske hjälper till.
Han förstod inte ens frågan. När Canal Plus Jesper Hussfelt undrade hur han kunde vara i så bra form redan, sett till de skador han dragits med, så ryckte bara Jari Litmanen på axlarna och svarade:
– Ja, jag har ju spelat fotboll på högsta nivå i 20 år, så det kanske hjälper till.
Jag grep omedelbart efter fjärrkontrollen, spolade tillbaka för att höra den repliken en gång till.
Och jag rös till. Igen. För i de få orden fanns hela den samlade svenska bilden av Jari Litmanen fångad. Alla dessa otåliga medgångssupportrar och alla dessa journalister – de som gjort sig lustiga över Jaris skador, de som inte tycks ha fattat att Jari Litmanen, tillsammans med Michael Laudrup och möjligen Patrik Andersson, är Nordens största exporter till Fotbollseuropa – de är väldigt, väldigt tysta nu.
Nu ser jag mailen komma emot mig. Någon skriker: Zlatan. Ja, han kommer säkert att räknas in där, men han har fortfarande inte fyllt 25 år. Henrik Larsson, vrålar någon annan. Jodå, synd bara att han slösade bort så många år av sin karriär i en så medioker liga.
Alltså. Tänk Michael Laudrup, alla ni som inte fattat vem som bär nummer 10 i Malmö FF. Om karln fortsätter som han gjort i de här två senaste matcherna, så vete katten om det inte är den bästa värvning som gjorts till svensk fotboll.
Jag vet, det är lätt att bli ”carried away”. Och det är lätt att tro att ett lag byggs av en enda spelare. Men det var ungefär som när Patrik spelade på slutet i MFF. Med honom vann vi, utan honom förlorade vi. Ja, nästan i alla fall.
Visst är Afonso offside på 2-1-målet, men eftersom han blåsts av för offside när han inte varit det, så jämnar det ut sig. Han är lite för ivrig, inte ens han fattar hur iskall Jari Litmanen är när han vågar hålla i bollen, och göra en dragning till, innan den exakta passningen kommer. Hur Litmanen vågar? Ja, har man spelat nästan 20 år på högsta nivå är det liksom inget man behöver fundera över.
Jag vet att det inte bara varit jag som haft ett lite lojt intresse för Allsvenskan så här långt. Det är lätt att hänvisa till de dåliga planerna, fråga Afonso om han trivdes bättre igår. Men det går inte att förklara bort. Jag satt på Highbury i söndags och tittade på en gräsplan, så perfekt att den närmast såg ut som en bowlingbana. Och kom inte och säg att klimatet är mycket bättre i England än i Sverige.
Men igår var det som det lossnade. För intresset och för MFF. Det lag som spelade de sista tio minuterna (efter Pode kom in) var det vassaste MFF satt på fötter i år. Och då har man fortfarande spelare som Jon Jönsson, Niklas Skoog, Yksel Osmanovski och Christian Järdler att tillgå.
Jag tror att Malmö FF blir grymt svåra att slå, så länge kreatörerna Litmanen, Hallfredsson (vilket inhopp!!) och Afonso är på planen samtidigt. Och så som Ofere agerade igår, torde Skoog få svårt att ta en plats. Ofere är rörlig, jobbar bra även i defensiven och förstår hur Litmanen tänker. Ofere borde ha gjort minst ett mål till igår. Lite olyckligt att han är avstängd mot Djurgården, men Pode är en fullt möjlig ersättare.
En dag som denna ska det inte delas ut kritik, och de spelare som slarvade i passningsspelet har för den delen säkert fått höra det av Åkeby redan. Men en spelare som kom bort i skuggan av våra finländska och isländska stjärnor, var Behrang Safari, som det skulle vara spännande att testa på högerkanten på torsdag. Plötsligt har Malmö FF fått löpvilliga kantspelare som matar inlägg på inlägg. Och med lite mer självförtroende så vågar Behrang snart variera utbud med att finta inlägg och trycka sig in i straffområdet.
Det vore givetvis orättvist att inte nämna Daniel Andersson, som för en fantastisk familjetradition vidare genom att efter bara två matcher dominera i straffområdet. När det missades bakåt var det inte Daniel det brast hos. Ett modigt beslut från Åkeby, som lite påminner om när Houghton valde att skicka ner lagets bäste spelare Bosse Larsson på mittbacksplats, när det krisade i försvaret.
Ja, det ser förbaskat roligt ut det här. Det finns inte en chans att MFF tar stryk mot vare sig Djurgården eller Göteborg, om spelet från, framför allt, slutet av andra halvlek igår kan upprepa sig. Och jag kan bara inte vänta på att se ännu fler tittfinter från Litmanen. Kyllä!
Mats Weman
Malmö FF hoppas att Mats Wemans krönikor kommer att glädja, irritera och diskuteras av hemsidans besökare. Vi vill även påpeka att krönikorna innehåller Mats Wemans personliga åsikter och inte nödvändigtvis är Malmö FF:s officiella.
