Johan har koll på sin rygg
Av Tobias Christoffersson
MFFs målvakt Johan Dahlin är lugnet personifierat – och han kan särskilt lugna alla som är oroliga för hans rygg.
Till att börja med: lite statistik som inte går av för hackor. Sedan Johan Dahlin kom till MFF i somras har han hunnit spela en halv allsvenska med laget – 15 matcher. Av dessa 15 matcher har han hållit nollan nio gånger och totalt släpp in endast sju mål. Fler nollor än insläppta mål – inte illa!
– Så får det gärna fortsätta. Men samtidigt – jag har haft väldigt lite att göra i matcherna, så jag får ge det mesta av äran till utespelarna. Redan ifjol släppte vi till lite chanser, hittills i år ännu färre. Då är det roligt att vara målvakt, säger Johan Dahlin.
Lugn och trygg
Lugn och trygghet. Egenskaper man gärna vill förknippa med sin målvakt. Johan Dahlin utstrålar rikligen båda. På plan matchar han med pondus i agerandet, utanför plan med stor ödmjukhet i snacket.
– Jag försöker vara lugn i min spelstil och få lugnet att smitta av sig till backarna. Och jag är nog rätt så lugn som person också. Det behöver inte hända så mycket i min värld. Sitta och babbla lite, ta en kaffe, hemma eller ute, det är gott, säger Johan Dahlin och hans mjukt gungande västgötska hjälper till att förstärka intrycket.
Premiärnerverna fanns
Men lugnet till trots medger Johan att det fanns premiärnerver i år. Inte mot Gais på Gamla Ullevi, utan på Swedbank Stadion i första hemmamatchen mot Örebro. Och att de påverkade hans spel.
– Man vill ju prestera för supportrarna med en gång, och mot Örebro blev jag lite för taggad. Vanligtvis låter jag situationerna komma till mig, men nu ville jag visa lite för mycket och överarbetade en del lägen.
Hur märktes det?
– I första halvek till exempel blev jag lite för aggressiv på en hörna; jag gick ut och stötte undan så att det blev farligt, istället för att bara vänta in bollen. Några såna smågrejor, som ser större ut än vad de är. Men nu är premiären avklarad, så nu behöver vi inte se mer av den varan.
Så är inte heller helt lätt att balansera sin tändning som målvakt. En utespelare kan alltid springa, slita, kasta sig in i nästa närkamp. Målvakten får oftast stå och vänta på att det ska hända något.
– Jag tittade på matchen i efterhand, och emellanåt gick det ju 20 minuter utan att jag rörde bollen över huvud taget.
Komplett som målvakt
Johan Dahlin framstår som en mer eller mindre komplett målvakt. Lång med bra räckvidd, reaktionssnabb, säker och tydlig i sitt agerande. Bra med fötterna och gärna med tidigt i situationerna.
– Jag försöker ha en offensiv utgångsställning, jag vill vara där och nypa bollarna om motståndarna spelar sig igenom. Jag försöker också vara med mycket med fötterna, som en femte back. Just det tycker jag fungerar jättebra i MFF, vi litar bra på varann.
Störst utrymme för förbättringar ser Johan Dahlin i sitt luftspel.
– Även om jag är ganska stor, så är jag nog bättre på linjen än i luften. Vid hörnor och inlägg behöver jag träna mer på när jag ska gå ut och när jag ska stanna kvar. Men jag har börjat lära mig utnyttja min storlek bättre, tidigare var jag försiktigare.
Samlat rutin
Johan Dahlin, 23, har sin förhållandevis unga ålder – för en målvakt – till trots hunnit samla på sig en hel del rutin. Han lämnade hemstaden Trollhättan för Oslo som 18-åring och har tillbringat fem år i norska klubben Lyn. Han har varit U21-landslagets förstamålvakt, stod alla matcherna i U21-EM-slutspelet och har gjort två vinterturnéer med A-landslaget. En viktig pusselbit har saknats: längre kontinuitet i matchningen. I MFF har den fallit på plats.
– Jag trivdes jättebra i Lyn, men det var mer ut och in, särskilt när jag konkurrerade med Eddie Gustafsson. Först spelade jag en halv säsong, sedan spelade han, sedan jag igen, sedan var jag utlånad till TFF våren 2008, sedan tillbaka till Norge och på bänken, och så vidare… I MFF fick jag förtroendet från början och det har varit mycket viktigt för mitt självförtroende.
”Hur känns det?” Den klassiska intervjufrågan efter matchen drar man sig lite för att ställa till just Johan Dahlin. För det var ju det där med ryggen. Johan Dahlin har som sagt spelat 15 allsvenska matcher sedan han kom – men han missade också fem matcher i höstas och delar av försäsongen. På grund av ryggsmärtor. Problem med en disk, problem som inte försvunnit utan återkommit och verkar kunna slå till lite när som helst, smärtstillande tabletter… det låter inte alls bra, varken för Johan eller för laget.
Koll på ryggen
Det vore fel att säga att Johan Dahlin skiner upp när ämnet kommer på tal. Men det är faktiskt allt snack kring hans ryggsmärtor snarare än de faktiska problemen som besvärar honom. För ryggen, den är mycket bättre nu än i höstas. Utvecklingen har varit positiv, inte tvärtom.
– Det har blivit väldigt uppförstorat med min rygg, och det är lite frustrerande, för så illa är det inte. I höstas var det kritiskt, men det har det inte varit en enda gång i år. Då hade jag mycket mer ont, det går inte att jämföra. I år har vi faktiskt fått väldigt bra koll på problemet .
Hur då?
– Vi har jobbat stenhårt. Bland annat med specifika övningar för bålstyrka i ryggen, för att bli stark runtom disken och avlasta den. Vaknar jag på morgonen och har ont åker jag kanske in en timme tidigare och kör en extra övning. Har jag ont matchdagen tar jag en tablett om det behövs, men inte om det bara är träning.
Duktig Dahan
– Jag har också lärt känna min kropp bättre, och kan till exempel ändra ställning lite när jag sitter och ligger, så försvinner det onda. Det kunde jag inte ifjol, säger Johan Dahlin och framhåller MFFs sjukgymnast Rickard Dahans stora betydelse för bättringen.
Så ”hur känns det” är när allt kommer omkring en fråga som Johan Dahlin gärna svarar på:
– Det känns bra. Det känns riktigt, riktigt bra.
Tobias Christoffersson
Texten finns i matchprogrammet som distribueras med Sydsvenskan den 3 april eller så laddar man ner det på mff.se.
Ladda ner matchprogrammet här (pdf 8MB)
