Halmstads BK – Malmö FF

Tid: 2001-06-26 02:00, Plats:Örjans vall, Resultat: 0-1

Över tolv tusen på Örjans Vall fick se en högintensiv och mycket bra allsvensk fotbollsmatch med många målchanser. Gnistorna slog mer om den tuffa fightingen än om skönspelet; en del delikatesser förekom, främst från Halmstad BK.

Tidig ledning på hörna
MFF beträdde planen i en nykomponerad bortadräkt – blå tröja svarta byxor svarta strumpor, helt klart ett bättre alternativ än det vinrödblå stället – och ett delvis nykomponerat lag. Micke Andersson hade efterlyst hårt jobbande anfallare, vilket han fick och redan i matchens andra minut gav det resultat. Jospeh Elanga stötte på vänsterkanten upp en boll som Markus Rosenberg sprang på, slet till sig och plötsligt var det bara Håkan Svensson mellan honom och målet. HBK-keepern kastade sig fram rensade till hörna. Och på hörnan: Brian Steen Nielsen slog en välavvägd, lång boll som Daniel Majstorovic i ensamt majestät seglade upp på och med en hård, ren träff nickade i mål. Optimalt tillvaratagande av fast situation – något vi dessvärre skulle se mer av i matchen.

Halmstaddominans
Perfekt start för MFF, men HBK lät sig inte nedslås, tvärtom: taggade och tempostarka skapade de flera farligheter under den första kvarten, med en farlig nick utanför efter frispark som bästa chans. MFF ägnade sig åt tjongande och planlösa uppspel, inte helt oävet med två duktiga löpare/stångare/bollmottagare längst fram. I 16e minuten hade Jörgen Ohlsson en hyperfarlig nick strax över mål på inlägg av Joseph Elanga och förarbete av Erik Johansson.
Chanser fanns åt bägge håll, bland annat en ny farlig nick av Jörgen och för HBK efter en stor markeringsmiss i MFF-försvaret som tvingade Jonnie Fedel att rusa ut och lämna målet vidöppet. Skott över. MFF hade uppenbara problem med Stefan Selakovic, som fanns lite överallt, men liksom övriga HBK inte lyckades med in- och framspelningarna. Det var lite ”hit men inte längre”-känsla – Halmstad tryckte på allt mer och dominerade matchbilden helt, MFF motade det mesta vid straffområdet. Men tendensen oroade.

Kvittering på frispark
– Vi föll tillbaka för djupt, samtidigt som HBK spelade bra. Vi tillät dem komma för nära mål, fick inte bort bolle och då kunde de utnyttja sin skicklighet på fasta situationer.
Ett sådant tillfälle inföll i 41a minuten, när Brian Steen Nielsen kom fel och tvingades ge HBK ett farlig frisparksläge tio meter utanför straffområdet. Stefan Selakovic – som enligt Tom Prahl skjutit upp det mesta på läktaren på senare tid – tog frisparken och siktade in den perfekt i högra krysset, trots att Mikael Roth stod vid samma stolpe. Jonnie Fedel visade sin mur otyglat ursinne efteråt, men frågan är om något hade kunnat göras.

Fler HBK-mål – på frispark och straff!
Efter paus briljerade Jospeh Elanga i 52a minuten med att läckert finta sig förbi sin HBK-gubbe och servera sitt patenterade vassa inlägg, som Jörgen Ohlsson stötte på och var ytterst nära att nå. Två minuter försökte Elanga sig en crosspass, som dessvärre var lyckad, men för fel lag – Halmstad gavs en kontring på sin vänsterkant, och den tvingades MFF stoppa – inte alltför – ojust ett par meter utanför straffområdet. Ny farlig frispark. Selakovic fram på nytt, nästan lika perfekt – i andra krysset! Fedel chanslös, Halmstad i ledningen. Tre minuter senare hade Markus Rosenberg ett bra distansskott på Håkan Svensson, men i 59e minuten tilldömdes HBK straff efter MFF-hands i straffområdet. Efter matchen uttryckte Micke Andersson med gott fog visst missnöje med domarinsatsen:
– Innan straffsituationen är det solklar frispark på Mikael Roth. Även om matchen kanske inte avgjores på domarmisstag, tyckte jag vi drabbades av ett par magstarka domslut, och att vi totalt sett blev förfördelade jämfört med hemmalaget.

Reducering men inte mer
Tommy Jönsson satte straffen säkert, och med HBK i 3-1-ledning var det inte mycket som talde för poäng. Men MFF fortsatte kriga, slita och stångas, vilket märktes dels i allt sämre stämning på plan, men också i flera målchanser. I 62a minuten rök Petter Hansson och Peter Sörensen ihop i öppet bråk efter ett par tidigare skärmytslingar och belönades med ett gult kort var. Peter Ijeh bytte av Erik Johansson, men åstadkom inte mycket. Med en dryg kvart kvar, efter en MFF-frispark, nådde ett Elanga-inlägg en omarkerad Jimmy Tamandi i straffområdet. Han tog emot, drog till en yttersida och 2-3 satt fint. Hopp tändes, men även om MFF låg på lyckades man inte skapa fler farligheter av riktigt hög kaliber. Istället kunde inhoppade Samuel Wowoah på stopptid ta för sig mot ett pinsamt passivt MFF-försvar och alldeles för enkelt nicka in 4-2 på långt ifrån märkvärdigt inlägg. Gunatt. Innan domaren blåste av hann också Jon Jönsson göra allsvensk debut.

Sammanfattningsvis.
.visade sig Micke Anderssons ”forwardexperiment” lyckat. Jörgen Ohlsson och Markus Rosenberg imponerade långa stunder med initiativkraft, aggressivtet, bollvinnar- och bollhållarförmåga. Men då Erik Johansson trots en bra period inte riktigt kommer loss i sitt spel, är kanske avsaknaden av teknik och utmanande för stor.?
. gav kanske samma experiment svåra konsekvenser för innermittfältet, för det funkade inte alls i heldansk tappning. Brian Steen Nielsen har ännu mycket att bevisa, och Peter Sörensen hade det tufft idag. Mycket tufft.
.är det lång väg kvar till ett solitt lagspel, vilket blivit tydligt i mötena med svensk fotbolls två kanske främsta exempel: HIF och HBK.
.trots allt en hedersam förlust, med flera ljusglimtar att ta vara på. För en nykomling kan inga egentliga poängkrav ställas i den här matchen. Annat är det i nästa, dvs GIF Sundsvall hemma.

Laguppställning

Avbytare

Målgörare

Gula kort

Röda kort

Publik

Domare

huvudpartners

officiella partners