IF Elfsborg – Malmö FF

Tid: 2003-07-07 21:00, Plats:Ryavallen, Resultat: 0-2

MFF lyckades till skillnad från ifjol frammana energi till ett gott dagsverke på Ryavallen i Borås. Elfsborg tillfogades sin första hemmaförlust, MFF tog sin femte raka allsvenska seger. Peter Ijeh gav MFF ledningen redan efter 2.18, och Niklas Skoog avgjorde matchen med dryga kvarten kvar. Däremellan ömsom vin, någon klunk vatten men mest måltidsdryck i en match som knappast kommer att gå till historien.

Innan matchen gav Tom Prahl sina spelare extra tändvätska genom att konstatera att inget lag vunnit allsvenskan med 21 poäng när serien vände, det vill säga det antal MFF stått kvar på vid förlust. Efter matchen bibringade Prahl sina segerherrar en annan faktauppgift, nämligen att MFF ifjol hade exakt lika många poäng efter halava allsvenskan, 24. Nota bene: i år har summan spelats ihop med – i runda slängar – en månad mindre av bra form, spel och resultat.

Publiken på Ryavallen såg hemmalaget vara på väg mot en pigg matchinledning, när MFF plötsligt tog ledningen redan i tredje minuten. Niklas Skoog jobbade med en boll ute på vänsterkanten, fick ge sig på genombrottet och passade bakåt till Thomas Olsson. Som skickade bollen rakt i sidled ut till höger och en framångande Jon-Inge Höiland. Han fortsatte uppåt plan, och i närheten av straffområdet slog han en kvick boll inåt målområdet. Och vem ryckte perfekt från sin bevakning och slängde elegant fram sitt högerben att direktskjuta in bollen – om inte Peter Ijeh. 0-1.

Efter målet hände inte mycket att tala om för MFF på en lång stund, större delen av halvleken egentligen. Några halvhyfsade lägen och njutbar tajming i försfvarsspelet av Il Maestro, men framåt återfanns inte rytmen i spelet från HIF-matchen, och den fullständiga skärpan i dueller och löpningar uteblev. Då kunde Elfsborg visa upp ett par hypersnabba, hyperfarliga one-touch-anfall, men inte så mycket mer. Det var inte fotbollskonst som utspelades.

Efter att Joseph Elanga räddat ett skott på mållinjen med några av sina dyrbarare fysiska ägodelar – vid sidan av vänsterfoten – var det som om MFF ryckte upp sig. Anfall på anfall följde och två klara målchanser vaskades fram innan paus: skott i stolpen av Peter Ijeh, och Skoog nära att lyckas med en vändning och skott liknande 3-0-målet mot HIF.

Innan paus tvingades Thomas Olsson till byte, efter en sträckning i baksidan av låret. Lolo Chanko ersatte och tog plats centralt. I samma veva tog Hasse Mattisson steget in på mitten, medan Jon Jönsson gick ut på höger ytterplats.

Efter en frispark långt bakifrån var det 0-2 nära fem minuter in i andra halvlek. Elfsborg lyckades inte få bort bollen, Daniel Majstorovic fångade upp den, ryckte och slog ett inlägg som Jon Jönsson gick upp fint på och nickade i burgaveln.
Några minuter senare kom en elfsborgspelare igenom på MFF:s vänsterkant och sköt en bit in i straffområdet ur dålig vinkel, Mattias Asper sög åt sig bollen med armen: en riktigt bra räddning.

Andreas Yngvesson hade hittills inte nått upp till den höga nivå han spelat på i de senaste matcherna, men en bit in andra halvlek kom han igång – och var grym. Igen lyckades han jobba fram möjligheter, farligheter, lägen och chanser på löpande band. Upp emot 70 minuter var MFF på väg in i en sämre fas igen, när blå hörna nummer elva inföll. Mattisson slog den från vänster, Elfsborgs-keepern Wiland var uppe och motade den. Bort från målgården, men rakt i gapet på Niklas Skoog, belägen en bit bak. Och efter att vid ett par tidigare lägen har dröjt den där sekunden för länge krutade skytteligaledaren nu på direkt på halvvolley. Och fick se bollen spikas upp i nättaket och skytteligaledningen utvidgas. 0-2!

Allt såg ut att vara avgjort, ja kanske var en trea också inom räckhåll, när Elfsborg i 89:e minuten lyckades reducera i ett effektivt anfall med flera passar tvärs genom straffområdet utan att MFF fick kontroll på bollen. Inte kul att se, men värst: tre minuters stopptid. Som givetvis blev tre såna där olidliga rysarminuter där Elfsborg faktiskt hade ett par heta lägen. Men – MFF lyckades rida ut den avslutande stormpusten och kunde efter en allsvensk vardagsseger men ett gott dagsverke gå till seriehalvlek som topplag. Viktigt.

Fotnot: Även Olof Persson tvingades lämna plan på grund av skada. Det var smällen på ena knäet han fick på träningen i torsdags som gjorde sig påmind, Olof hade också spelat hårt lindad. För honom såväl som Thomas Olsson lär det stundande tvåveckorsuppehållet göra gott nog för spelduglighet när serien startar om.

/Tobias Christoffersson

Tom Prahl:
”Vi ser på statistiksiffrorna att bollinnehavet är rätt jämnt. Vi är dock lite hetare när det gäller målchanser, det ser man också på antalet skott på mål och hörnor. För att vara på bortaplan så får vi vara nöjda med det. Vi är också nöjda att vi efter den här rätt så trista inledningen, där vi mer eller mindre var uträknade, ändå är i ett läge som ser likadant ut som i fjor, lika många poäng när serien vänder och vi har vunnit fem matcher i rad och det är bra. Med dagens prestation kan man väl vara kluven. Vi fick aldrig riktigt punkterat matchen trots att vi hade bra möjligheter, vi hade lite strul med skador på både Thomas Olsson och Olof Persson. Men vi hanterade det på ett bra sätt. Det blev lite väl spännande på slutet och vi såg lite trötta ut den sista kvarten. Backlinjen föll ner och vi blev långa i spelet. Jag är så klart nöjd med resultatet men prestationen där måste vi nog vässa till oss. Det är kanske en liten reaktion på HIF-matchen trots att vi försökt jobba med det. Vi saknade det passningsspel och intensiteten som vi hade i den matchen. Men Mr Skoog och Mr Ijeh gör var sitt mål igen och det är väldigt bra för oss så klart. Vi hoppas kunna sprida ut det på fler spelare men det gör vi inte om vi inte får upp laget mer i anfallsspelet.”

Laguppställning

Avbytare

Målgörare

Gula kort

Röda kort

Publik

Domare

huvudpartners

officiella partners