Malmö FF – Odense BK

Tid: 2004-11-11 19:00, Plats:Malmö Stadion, Resultat: 2-0

Svenska mästarna begick Royal League-premiär på bästa sätt genom att vinna första hemmamatchen mot Odense Boldklub klart – men på intet sätt obesvärat – med 2-0. Efter en mållös första halvlek kämpades danskarna till slut ner i andra och Afonso-Skoog fick bryta sin lilla måltorka genom att sätta en boll var i nät. Allt som allt en bra match, som med tanke på flera danska chanser egentligen kunde ha slutat hur som helst.

Royal League? Jovars, för all del. Förväntningarna var väl knappast upphaussade till något klimax inför det skandinaviska klubbmästerskapets i fotboll högtidliga öppnande. Efter en lång allsvensk serie plus mest negativt införsnack var man beredd på någon slags… träningsmatch deluxe… nerjoggning efter guldrushen… avrundande säsongssläckare på Stadion efter Den Stora Utlevelsen. Så blev det inte – tvärtom. De 6 265 som lockats belönades med en riktigt trevlig fotbollsmatch där det inte var tu tal om annat än att bägge lagen satsade för fullt för att vinna.

Efter en något grötig inledning när de bägge fotbollskulturerna – som man sett uppvisa större olikheter än ikväll – trycktes mot varann på mitten greppade MFF taktpinnen och presterade tio minuter av riktigt fin anfallsfotboll. En mängd farligheter vaskades fram och några riktigt heta lägen. Hetast Andreas Yngvessons två möjligheter i minuterna 8 och 13 att in från vänster lägga bollen förbi OB-målvakten, varav den senare efter vacker tvåfotare plus genomskärare av Daniel Andersson och framspelning av Thomas Olsson. Däremellan fyra nästanlägen för Afonso, som inte riktigt kom loss.

MFF kopplade ett grepp som såg tvingande ut, ledningsmålet borde redan ha kommit, men OB slingrade sig ur och visade sig vilja genomföra matchen också på sina villkor. Med två tekniska spjutspetsar i Berg och Lindrup på kanterna och aktiva, rörliga Miti och Höjer på topp hade de lätt att vända spelet snabbt och ta vara på kontringslägen. Men den lysande målchans danskarna fick efter 25 minuter var mer en indirekt effekt av deras forechecking – framför allt var det Asper som tog en ”favorit i repris” från Landskronamatchen. Olof Persson pressades till en kortare bakåtpass, men tid fanns… ändå lyckades Asper skjuta ut bollen rakt på framrusande Miti, vars avslut dessbättre gick utanför. Mera skulle dock komma.

Tio minuter innan paus ett bra anfall signerat Daniel Andersson – framstöt – och Thomas Olsson – öppnande cross – som gav frispark i utmärkt läge efter att Afonso fällts en meter utanför straffområdet mitt framför mål. Afonso tog frisparken själv och måste ha hittat en ordentlig lucka i muren, för OB-målvakten såg helt tagen på sängen ut när hans skott utan besvär seglade mot högra sidan – men strax, strax utanför. Innan paus också två OB-lägen: en vacker och sånär lyckad lobb i flykten som Asper fick fläka sig på, samt ett riktigt kanonskott strax utanför.

Är det den typen av funderingar Royal League kommer att generera – varför inte svenska fotbollsspelare kan lära sig skjuta ordentligt? Och skjuta lite oftare? Efter att ha sett en handfull danska rökare under kvällen är det svårt att undfly undran. Snabba, hårda, potenta skott direkt på som ett självklart alternativ – i ryggmärgen på polacker, ryssar, tyskar, danskar och många med dem. Av någon anledning så mycket mera sällan våra hemvävda föresvävande. Varför?

I paus ett MFF-byte, Yngvesson mot Osmanovski. Andra halvlek hann bli två minuter gammal innan ett nytt spektakel – ytterst nära debakel – fick äga rum på MFF:s förstukvist. En långboll in mot straffområdet, framrusande OB-anfallare, men på Asper och Abelsson var vakna och på väg mot bollen. Abelsson såg ut att släppa, Asper att plocka, då, med en knapp meter emellan sig, Abelsson trots allt nickar – bollen över Asper, mot mål. Otroligt nog lyckades inte danskarna utnyttja den situationen heller. Flera skulle dock komma: först när samma norska domare som i första halvlek offsideavblåst åtminstone två MFF-anfall felaktigt nu släppte en flera-meters- för OB och där Abelsson täckte det öppna målet, sedan när Olof Persson några minuter senare missade en till synes basic undannickning så att bollen gick vidare att ge en OB-spelare friläge. De hade dessutom ett par såna chanser till, senare i matchen när MFF tagit ledningen – och de måste långt efter slutsignalen ha förbannat sin oförmåga att ta tillvara på dem.

En riktigt farlig frispark hade de också, OB, en projektil från 30 meter som Asper tippade bort från att gå in i vänstra klykan; riktigt fin räddning. En dryg kvart in i andra halvlek och minst sagt krabb sjö på plan, inget ordentligt MFF-anfall efter paus. Då kom det, ganska oväntat. I 63:e minuten, uppspel på vänsterkanten, bollen till Niklas Skoog utanför straffområdeslinjen till vänster, vrickar lite men slår en snab, snäv, kort markboll rakt åt höger till Afonso. Som helt plötsligt har det arketypiska Afonsoläget – med lite fart få bollen ungefär vid straffområdesgränsen, någon meter kring sig – och – gör det arketypiska Afonsomålet: känner kort på bollen och liksom luftern omkring, med full kull på öppningen, och klipper till. Bollen upp i nät invid höger stolpe, otagbart!

1-0 till MFF. OB hade fler farligheter, men i stort sett var matchen nu hemmalagets.
Vågskålen vägde slutligt över och med kvarten kvar började danskarna krokna; nerkämpade. De fick en hörna i 31:a minuten. Den mynnade ut i att Hasse Mattisson snappade upp bollen, tog sig förbi en dansk och skickade upp bollen en bit längs vänsterkanten till Yksel, som slog en cross över mittplan till Niklas Skoog på väg uppför högerkanten. Skoog tog emot och spelade fram Afonso i totalt friläge in mot straffområdet, men han fick bollen lite för långt ifrån sig och OB-målvakten hann ut och mota bort – rakt till Skoog, som kyligt drev några steg fram och slog bollen i tom bur!

Och det var det. Och därmed tog MFF ”ledningen” i Royal League efter första omgången – genom att vara enda laget att bärga seger med mer än uddamålet… Totalt sett en bra match av MFF, vissa påtagliga skönhetsfläckar i försvarsschabblet, men därutöver en mycket gedigen insats. Hela laget såg bra ut, med extra plus för Hasse Mattissons inspirerade match på högerbacken i Jon-Inge Höilands frånvaro – hans bästa insats i år. Därtill fortsätter Yksel gå stadigt framåt för varje match han spelar.

– Den bästa prestationen vi gör idag är att vi efter allt guldfestande frammanar kampgeist och vinner och inte får en baksmälla, sa Tom Prahl efter matchen.
Och med tillförsikt och viss nymornad mallighet kan konstateras att svenska mästarna fullt logiskt var det enda allsvenska laget som stod upp och vann i första omgången. Det är bara att hoppas att det fortsätter på det viset och att de andra tre blir utslagna direkt – för det överordnade syftet med turneringen förblir ju trots allt att få så mycket erfarenhet av utländskt tävlingsmotstånd som möjligt. Ja, det här Royal League kanske inte blir så tokigt ändå.

/Tobias Christoffersson

P.s. ”Julenisse-målmanden” i OB var en lite udda syn rent färgmässigt – å andra sidan var det väl hemmakeepern som ”tomtade” sig värst… D.s.
P.p.s. MFF i specialtröjor med siffror i guld! Stiligt. D.d.s.
P.p.p.s. Och danskarna uppvaktade med grattis-blomsterkvast jämte sedvanliga standar-utbytet mellan lagkaptenerna. Stilfullt. D.d.d.s.
P.p.p.p.s. Osse pokalen, den riktie – äntligen! ! ! D.d.d.d.s.

Laguppställning

Avbytare

Målgörare

Gula kort

Röda kort

Publik

Domare

huvudpartners

officiella partners