IF Elfsborg – Malmö FF

Tid: 2005-06-20 21:00, Plats:Borås Arena, Resultat: 3-1

Ett till genomskinlighet blekt MFF misslyckades med att ta revansch på förlusten mot Djurgården, och lät istället Elfsborg hålla folkfest på sin nya arena och konstgrästraumat fördjupas. Att domare Jonas Eriksson gav Elfsborg en skandalöst felaktig straff just när MFF var som närmast kvittering gjorde förstås inte saken bättre.

Kanske är det ok att tycka att konstgräs är jobbigt och orättvist. Kanske är det ok att inte tycka alla matcher är lika roliga och intressanta. Om man nu tycker det är ok att inte nödvändigtvis vinna allsvenskan, vill säga. För så här kan det helt enkelt inte fortsätta, om det ska finnas någon täckning för drömmen eller ambitionen att försvara guldet från i höstas. Det MFF som ställde ut skorna på Borås Arena måndag kväll var, om inte slaget från början, så avslöjat som uppenbart oförmöget rätt straxt. Inte oförmöget till mål eller poäng, men ur stånd att frammana energi nog att tygla detta frustande livliga Elfsborg. ”Vi hoppas Elfsborg kommer att mattas i andra halvlek” – nåt i den stilen sa Tom Prahl till pay-per-view-tittarna i pausen, och det är kanske att hålla sina förhoppningar väl modesta.

För inte mattades Elfsborg, varför skulle de? ”Malmö har inte kraften att spela genom Elfsborgs mittfält ikväll”, konstaterade ppv-bisittaren mot slutet av matchen. En absurd replik – skulle inte det MFF som tyglade HIF med sin njutbara aggressivitet och omutliga defensiv en vecka tidigare, som med sina långa anfall genom mittfältet hade Djurgården i djup brygga häromdan kunna hålla jämna steg med Elfsborg? Absurt, men fullt påtaglig verklighet. Visst, det går ovant snabbt på konstgräset, bollen studsar märkligt, svårberäkneligt. Men – man kan ju löpa på underlaget, man kan gå upp i nickduell. ”Är det ingen som vill ha bollen!?” röt Prahl mot slutet av första halvlek. Frågan ekar ännu mellan läktarna på Borås Arena, och ringer än tydligare efter sammandraget av Djurgårdens sprudlande urladdning mot HIF: var finns spelglädjen i MFF?

Elfsborg tog tag i matchen tämligen omgående, med ett ledningsmål av Hasse Bergren i 5:e minuten. Förarbetet av Joakim Sjöhage var helt fantastiskt, och frågan är om allsvenskan sett ett sådant tekniskt nummer sedan Zlatan försvann för fyra år sedan. MFF tappade boll på mittfältets vänsterkant, Sjöhage löpte och fick en lång, fin passning. Nere mot kortlinjen var det man-man mot Olof Persson – och Sjöhage gjorde en touch+klack-tunnel bakom ryggen samtidigt som han tog sig förbi Olof på insidan! Avancerade längs kortlinjen och fick på ett mini-vinkel-avslut i stolpen – Berggren rakade in returen.

Mardrömsöppningen var ett faktum för MFF, men bara fyra minuter senare kom en kvittering. Ett fint högerinlägg från Jon-Inge Höiland och en helt omarkerad Markus Rosenberg i straffområdet gick upp och fick till en ny utsökt målnick – denna gång upp mot högra krysset; Wiland kunde bara maktlös se på. 1-1! och matchen gick in i en intensiv fas, en stund med böljande spel, men snart kristalliserade ett spelmässigt övertag för Elfsborg ut sig. Deras vägvinnande passningsskicklighet både på korta och längre bollar varvat med gasen-i-botten-mentalitet och fin individuell teknik på en handfull spelare trumfade över Andersson-Chankos mittfältsslit och framför allt backlinjens positionering. Å andra sidan gav Elfsborgspelet inte utdelning i några värre farligheter, tvärtom kändes MFF vassare vid ett par ansatser till kontringar, bland annat hade Afonso ett bra skott i flykten en dryg halvtimme in i matchen. Lagen gick till paus utan att ha skapat fler målchanser än de två som resulterat.

Paus, vila, snack, nollställning och plats för scenförändring – man hoppas alltid… men andra halvlek körde ett varv till i förstas hjulspår, och fördjupade dem istället för att söka nya. Det blev allt tydligare att MFF inte skulle komma in i den här matchen, istället började Elfsborgs spel generera vassare lägen. I 50.e minuten en riktigt snygg kombination inlägg-touch-skott över av Berggren. Yngvesson bytte av en osynlig Yksel i 56:e minuten. Minuten efter gick Elfsborgs målvakt Johan Wiland sönder i en duell med Peter Abelsson (som bytte av Patrik Andersson i halvlek). Och i 53:e minuten var det dags för 2-1, ett vackert mål: öppnande passning bakifrån av Samuelsson till den öppna ytan till höger i straffområdet, Sjöhage inkilande i ytan från vänster mellan ouppmärksamma Abelsson/Persson, säkert avslut förbi Asper. Så ska fotboll spelas… Tja, en halv halvlek kvar, vad skulle kunna hända? INte mycket, visade det sig. MFF såg ut att vara insjunket i passivitetens opiedimma med lagkuggarna långt från att gripa i varandra. Ett hyfsat skott av Lolo Chanko, en framkämpad hörna av Daniel Andersson – mot två farligheter för Elfsborg.

Under de sista tio minuterna fick dock MFF till en viss press och vaskade fram ett par riktiga farligheter. I 83:e minuten hade Rosenberg ett bra skott över på passning av Daniel Andersson, i 85:e ryck och skott av Rosenberg från vänsterkanten och i 87:e nick mot öppet mål av Abelsson sedan inhoppade målvakten Hassan gått bort sig – dock rätt kontrolelrad rensning på mållinjen av elfsborgspelare. Så i 88:e minuten, suck: Holmén löper sig riktigt grant fri på vänsterkanten och är på väg in i straffområdet med Jon-Inge Höiland efter sig. Höiland hinner upp jämsides och trycker till, axel mot axel. Och så får man inte göra… i alla fall inte just där, just då enligt domaren Jonas Erikssons omdöme. Straff till Elfsborg, totalt felaktigt och mycket beklagligt tajmat, i det läge av matchen där MFF var som närmast att arbeta in poäng. Men nej – Berggren förvaltade skänken från ovan, och det blev en ny 1-3-förlust för MFF.

En extremt annorlunda 1-3-förlust än den trots allt mycket hedervärda mot Djurgården. På Borås Arena fanns däremot inte mycket hedervärt att hitta i MFF:s prestation. ”Uselt” må vara ett väl kraftigt uttryck, men med insatserna mot Sundsvall och ÖIS ännu färska på näthinnan jämsides med de stunder mot HIF och Djurgården där det blev tydligt vad laget kan prestera, motiveras ordvalet just av det ”moraliskt tvivelaktiga” i att inte låta förmågan komma fram. Och uttalas med en falsettbiton av oro inför fortsättningen.

Tobias Christoffersson

Laguppställning

Avbytare

Målgörare

Gula kort

Röda kort

Publik

Domare

huvudpartners

officiella partners