Malmö FF – Hammarby IF

Tid: 2005-10-23 17:00, Plats:Malmö Stadion, Resultat: 0-1

Ett hårt brandskattat himmelsblått manskap kunde inte uppbåda slagstyrka nog att besegra Hammarby och knipa lilla silvret. Genom hemmaseger på Fredrikskans och bortavinst på Stadion i sista omgången slutar MFF femma i allsvenskan 2005 – och missar också spel i Royal League. Därmed blev matchen också lagets sista med Tom Prahl som tränare.

– Jag började min tränarkarriär i Malmö FF med hemmaförlust mot Djurgården och slutar med hemmaförlust mot Hammarby. Där emellan har det varit många roliga och trevliga stunder, sa Tom Prahl efter matchen, gissningsvis mer för att säga någonting på presskonferensen än att ge den slutliga sammanfattningen av sina fyra år i klubben.

Den välregisserade slutbilden – utanför filmens värld är den inte given. Inte heller den värdiga, passande, eller ens hyfsat acceptabla slutbilden inställer sig med nödvändighet på någon given signal. Domare Fröjdfeldts slutsignal för MFF:s avslutande allsvenska hemmamatch i allsvenskan 2005 mot Hammarby, till exempel. Med ett snett leende kan man förvisso tycka att matchen, uddamålsförlusten och buropen var en konsekvent och stilenlig avslutning på denna MFF-säsong 2005. Men som sista intryck av Tom Prahls tränartid och som hans sorti från Stadion är den självklart trist, snöplig och beklaglig.

Framgång är färskvara, säger klyschan, och en tydligare illustration av den än denna slutbild är svår att tänka sig. Samma plats, nästan samma tid. 358 dagar senare – en helt annan verklighet. Och när speakern uppmanar publiken – OK, det var väl riktat till Royal League-rusiga bajrare – att om möjligt låta bli att storma planen blir stundens beska liksom övertydlig och surrealistisk på en och samma gång.

Målet som fastställde slutresultatet, för matchen och för säsongen, var inte heller det särskilt ”värdigt”; ett från mittplan avlossat skott av Furuseth-Olsen touchade Raoul Kouakou, ändrade riktning och ställde Mattias Asper fullkomligt. Hade det inte varit för att hammarbyaren tillåtits vandra över halva planen helt oattackerad hade målet känts totalt godtyckligt, men nu hade faktiskt MFF del i dess tillblivelse genom slapp defensiv. 0-1 kunde blivit 1-1 eller 1-0 eller 0-0 i en chansfattig match, som också rent spelmässigt var ganska torftig.

MFF:s insats är svår att bedöma, men får först som sist betecknas som klart otillräcklig. Utan nyckelspelare som Jon-Inge Höiland och Afonso och utan kärnspelare som Hasse Mattisson och Yksel Osmanovski fick Tom Prahl i sin sista MFF-elva blanda och ge ordentligt: Olof Persson som högerback, Joseph Elanga upp på mittfältet med Glenn Holgersson bakom samt ett rent ”lärlinganfall” med Marcus Pode och Rawez Lawan. Och ganska otippat var Olof Perssons match som ytterback den tveklöst mest lyckade av dessa förändringar. Olof ”gick in i rollen” med största inlevelse och körde rusher och överlappningar som om han aldrig gjort annat.

Helt klart fanns viljan och koncentrationen – som helt saknades i skitmatchen i Gävle förra söndan – men det går ändå inte att komma ifrån intrycket att det på sina håll inte såg topptaggat ut. (Daniel Andersson och Olof Persson visade – ännu en gång – vilka det är i laget som besitter mest av det som mäts i enheten karaktär; heder till dem.) Spelet, i för hög grad kännetecknat av chans och slentrian, blev för svagt för kunna utmanövrera ett bra lag som Hammarby. Samtidigt pressade MFF tillbaka stockholmarna rejält i andra halvlek, men utan att skapa några riktigt vassa målchanser.

– Vi har haft många bakslag i år, och nu under hösten har självförtroendet blivit lite sargat. Men det finns också några riktigt bra matcher, de mot Maccabi Haifa och bortamatchen mot Besiktas. Nu behöver det här laget lite vila, lite tid att hämta andan och slicka såren, sa Tom Prahl efter matchen.

Säsongen 2005 är slut. Någonstans är det rätt skönt. Men tomt, förstås. Slutbilden blev inte en sådan man önskar kvardröjande, sannolikt bleknar den också snart bort. Tack och lov då att det finns ett välfyllt galleri – av nedbrända näthinneshots och minnen från fyra fina år. Detta är inte platsen att bläddra bland dem; men de finns där. Stort tack för det.

Tobias Christoffersson

Laguppställning

Avbytare

Målgörare

Gula kort

Röda kort

Publik

Domare

huvudpartners

officiella partners