Malmö FF – Gefle IF

Tid: 2006-10-22 15:30, Plats:Malmö Stadion, Resultat: 2-2

Det är så svårt att förstå. Vad som händer därute på plan och därinne i huvuden. Men en sak är klar – det hände igen. 2-0-ledning efter en komfortabel om än ej särskilt bra första halvlek; två grymma mål av Marcus Pode. Sedan – Strömvallen revisited… nästan. På sju minuter hade Gefle kvitterat och hade sedan flera fina chanser på ett segermål. Säsongens minsta publik lät säsongens högsta burop ljuda – fullt konsekvent.

Sören Åkeby efter matchen:
– Andra halvlek är en katastrof, en kollektiv kollaps. Det såg ut som om det var vi som hade spelat 120 minuter i torsdags och inte Gefle. Vi ser ut som ett juniorlag. Vi stod still och spelade fotboll. Vi blev bekväma, tog inte de där 3-4 meter extra löpen, och när vi inte var tillräckligt aggressiva på mittfältet fick de slå de där djupa bollarna som skapar deras målchanser. Och det var mycket passivt försvarsspel från oss. Kanske satt matchen i Gävle i huvudet ändå.

Revanschen på den pinsamma förlusten i Gävle kom alltså av sig, totalt. Det var synd, för det är sånt som är viktigt; ställa saker till rätta. Tvärtom var det ytterst nära att det hade blivit en ny vändning till seger för gästrikarna – som i och för sig lär vara nog så nöjda med poängen (och med att ha tre raka matcher utan förlust mot MFF). Friläge och avslut stolpe ut i 51 minuten när Bapupa sprintade ifrån Ulrich Vinzents efter en MFF-hörna, två man helt fria mot mål i 77:e efter en helt misslyckad pass av Joakim Nilsson, men dåligt avslutsbeslut. ett tredje Geflemål var klart inom räckhåll.

Ändå började matchen på bästa tänkbara sätt – MFF-ledning efter 45 sekunder! Marcus Pode fick en boll från vänster vid straffområdeslinjen och. klippte bara till! Ett riktigt vackert och skickligt skott, ett blixtnedslag. Eftersom man ju vill begripa saker och ting, förstå sambanden mellan orsak och verkan, så söker man också i fotbollen konsekvens, följdriktighet. Kämpatagen som ger spelövertaget som ger målutdelningen och segern – emellertid är det inte långtifrån alltid eller ens hyfsat ofta tilldragelserna på det gröna fältet låter sig serveras så. MFF:s 1-0-mål var ytterligare ett exempel – men man kunde ju hoppas på ett spelövertag som bekräftade ett besked som målet skulle kunna ha avgivit i förväg. Men så blev det inte.
Första halvlek lunkade på – Gefle hade en målchans i nionde minuten som Jonas Sandqvist bäddade för genom en helt felbedömd utrusning på ett uppspel men också avvärjde med en prakträddning – och MFF fick inte till det. Alltsomomftast fastnade man på längre uppspel mot en uppradad offensiv linje, det såg stundtals verkligen ut som 4-2-4.

Fast ibland gick förstås uppspelen fram, som Olof Perssons lysande cross till Emil Hallfreðsson efter fem minuter. Och Emil fortsatte visa att han är formstarkaste himmelsblå spelare just nu; kvick i fötter och huvud, hårt arbetande och löpstark var han klart bäste offensive spelaren. I 23:e minuten visade han upp alla dessa kvaliteter på en och samma avgörande gång. Från vänsterkanten högg han på en boll en bit in i plan och kämpade den till sig, tog sig elegant förbi några utslängda gefleben med fint läge att fortsätta utmana inåt mål. Men från höger hade Marcus Pode löpt in i bortre delen av straffområdet, Emil såg det och passade. Pode avvaktade ett par steg med skottet och framkallade några suckar från läktaren – men hade koll på läget: fortfarande ur mycket bra vinkel och oattackerad klippte han till sitt andra skarpa skott för dagen. 2-0! Lite halvtrögt i spelet, men spetskompetensen avgjorde! Ja, så såg det ut just då, i alla fall.

MFF hade också två chanser på 3-0 i första halvlek. Jonatan Johansson var nära att lobba en geflemålvakt långt ut, Emil var några decimeter från ett supermål efter att med stor bollskicklighet fått med sig en stickare från Junior in i straffområdet. Men det vet vi ju sedan tidigare att ett tredje mål innan paus inte hade betytt något alls för chansen att döda matchen.

Döda matchen, det är att trycka dit nog många mål att beröva motståndarna precis allt hopp om en vändning. Och stänga matchen, det är att spela så klokt och säkert att motståndarna inte ges några möjligheter att ta sig in i matchen. Som mot GAIS. Och när MFF började andra halvlek med lugnt, behärskat bollande i backlinje och på egen planhalva, då var det väl stängning på gång igen. Kontrollera matcherna, det är också en av de saker MFF 2006 velat göra. Men skillnaden mellan kontrollera och ”kontrollera” kan vara väldigt stor. Mellan minuterna 63 och 71 i dagens match blev den dessutom väldigt tydlig. Bolla med backlinjen och bejaka temposänkning istället för att söka öppningar i spelet torde vara exempel på skenbar kontroll. Resultat: matchen öppnades istället för att stängas. MFF invaggades i sömnig falsk trygghet – och så sa det pang två gånger. Och det såg i princip likadant ut: inlägg från vänster, Ericksson nickade in bollen på nära, nära håll. Oattackerad. Podes två blixtnedslag fanns definitivt sin motsvarighet.

För att rättmätig besvikelse över att MFF tappade matchen inte ska bli helt onyanserad måste det sägas att ett flertal spelare gjorde bra delar av matchen. Emil är nämnd, Joakim Nilsson kämpade hårt, Anes Mravac gjorde utifrån sina förutsättningar riktigt bra ifrån sig, Junior visade hårt arbete och spelskicklighet men också ineffektivitet, Harbuzi visade spelsinne (och han gjorde en ny tvåfotare : ) . Och laget skakade i viss mån det morfinrus som övergått i likstelhet av sig i en slutforcering med en handfull farligheter.

Så, då kan man fortsätta vara besviken ifred. För den är stor, besvikelsen. Att gå ut och säga att det är dags för revansch och så i princip falla på samma grepp igen, det bygger varken hopp eller förtroende. Om vi ville säga – och det ville vi! – att MFF i princip vann över Hammarby, så tvingas vi utan tvekan konstatera att MFF i princip förlorade mot Gefle idag.

”Vi ser ut som ett juniorlag”, sa Sören Åkeby efter matchen. Kanske det, men inte som MFF:s i alla fall – dom brukar ju vara som bäst i andra halvlek. Och nästa helg spelar dom SM-final.

/Tobias Christoffersson

Laguppställning

Avbytare

Målgörare

Gula kort

Röda kort

Publik

Domare

huvudpartners

officiella partners