Östers IF – Malmö FF

Tid: 2006-10-25 21:00, Plats:Värendsvallen, Resultat: 2-1

Nej fel, två gnistor: Emil Hallfredsson och Joakim Nilsson. I övrigt mörker, kompakt mörker. MFF på Värendsvallen, i elfte timmen: en bottenlöst usel första halvlek följd av en endast otillräcklig andra. Många talande ansiktsuttryck, på plan, på bänk, på läktare och i TV-soffa. Det är tungt nu, riktigt, riktigt tungt.

En extratitt i tabellen trots att man vet, bara för att vara helt helt säker. Nej, det kan inte hända. Frågan är vad som fortfarande kan hända i år. Efter MFF:s insats i 24:e omgången av allsvenskan 2006 får svaret mest bli tystnad.. Absurt nog är Royal Leauge-spel fortfarande aktuellt, men en förlängning av säsongen framstår knappast särskilt lockande i nuläget. MFF 2006 – sträckte ut vingarna, men lyfte aldrig, ses nu som Baudelaires albatross stappla runt på fartygsdäcket… sårbar, bespottad och förhånad… förmenad sitt rättmätiga element… nej, det där är nog fel infallsvinkel. Över till Värendsvallen.

Öster tar ledningen redan i andra minuten och det är klart att det är olyckligt. Varken Marcus Pode eller Ulrich Vinzents håller koll på Tomas Backman när han löper in från vänsterkanten och tar sig skottläge ur halvdålig vinkel. Men skottet blir bra, Sandqvist kan inte hålla det, och släpper dessvärre retur rakt ut i målområdet – inga problem för Teever att vara först på den och toffla in bollen. I ett utsatt läge värsta tänkbara inledning. Och följande 20 minuter ses ett lag riktigt långt nere i skiten kravla och kräla för att få till en förändring men helt utan framgång. Manifestation av dysfunktion, alienation och konstipation. Förtvivlade ansikten på plan, förstenade på bänk och läktare.

Det finns hela tiden ett undantag på plan: Joakim Nilsson. Ja, han har stundtals hög felprocent i passningsspelet, ja, hans löpningar är inte alltid helt genomtänkta men han tar dem. Ja, han är liksom alla sina lagkamrater ensam på plan. Men han är en enklav inte bara av rädsla och stumhet, utan också av energi och kampvilja. Han bryter oförmågans mönster; frustar och maler outtröttligt på. Igår hade han också stundtals vansinnig blick – mycket lovande.

Allt spel framåt är på chans; hopplösa långbollar till en allt hopplösare Junior och lycka-till-passningar över lag. Noll struktur. Bottenlaget Öster kan om än ovana kontrollera matchen mot MFF. Men med halvtimmen spelad blir det faktiskt lite bättre. I en första lyckad spelsekvens tar sig Yksel Osmanovski förbi ett par Österspelare och lägger in bollen till Anders Andersson som gjort en sällsynt löpning in i straffområdet; han kommer ur vinkel för avslutet men det blir hörna. Några minuter senare, när Gabriel ska kasta in högt upp på vänsterkanten men är helt övergiven av sina lagkamrater är det Joakim Nilsson som kommer till undsättning. Löper fram och blir någon att kasta till, tar emot och fortsätter in i boxen, vänder bort och gör ett bra inspel.

Ju längre halvleken lider visar det sig att det finns en spelare till med pigga ben: Emil Hallfreðsson. Sin vana trogen utmanar han så fort han kan och han gör det numera nästan alltid bra. I 34:e minuten har han ett par bra dragningar på vänsterkanten, och i den 42:a utmanar han från höger och hakas upp i utmärkt frisparksläge – för honom själv! Med det läckra målet mot Halmstad ännu i färskt minne finns förväntningarna, och de kommer inte på skam: Emil skruvar bollen över muren och in i mål mot närmsta hörnet, 1-1! Knappast välförtjänt, men å andra sidan en chansfattig halvlek.

Andra halvlek blir bättre från MFF. Något högre spelkvalitet, flera lyckade kombinationer – men tyvärr inget bra nog för att påverka skeendena i nämnvärd utsträckning. Utöver en massa hörnor, varav ett par heta, skapas varken chanser eller farligheter. Jo en – vändning och skott av Junior på förarbete av Emil i 67:e minuten. Matchen är egentligen ett riktigt bottenmöte – tabellbotten mot formbotten; båda lagen intensivt rädda att förlora, bägge oförmögna att ta tag i matchen. Men det kommer ett mål till. Med åtta minuter kvar av matchen måttade Zavadil ett inlägg förbi Gabriel på vänsterkanten, och en bristfälligt markerad Daniel Svensson kunde nicka in det i mål. 2-1 till Öster.

Ett poäng eller noll, det kan i och för sig kvitta i nuläget. Nuläget handlar om hur och varför en grupp bra fotbollsspelare blir dåliga, och förblir dåliga. Om huruvida förbannelsen kan brytas innan säsongen är slut, och vad det utfallet betyder för nästa. Något måste ju faktiskt hända.

/Tobias Christoffersson

Laguppställning

Avbytare

Målgörare

Gula kort

Röda kort

Publik

Domare

huvudpartners

officiella partners