Malmö FF – GAIS

Tid: 2007-04-16 21:00, Plats:Malmö Stadion, Resultat: 1-0

Dramaturgin var inte den bästa i MFF:s hemmapremiär mot GAIS: med målextas redan efter en dryg minut blev resten av matchen något av en jakt på nya kickar, såväl för laget som publiken – en förgäves jakt. Ett par fina chanser framåt blev det, men också några tillbud bakåt, och sammantaget en lite vattnigare insats än i Borås. Viktigast vid dagens slut: tre poäng och hemmaseger.

Matchen hann alltså knappt börja innan svaret på en av kvällens kittlande frågor kom: vem skulle göra MFF:s tre tusende allsvenska mål genom tiderna? Yksel Osmanovski trycktes till och föll i utmärkt frisparksläge en meter utanför straffområdet lite till höger. Och med 1:19 spelade hade Junior tryckt dit det historiska målet, en hård boll med vänsten bredsida inte över utan till vänster om muren, in bakom en överraskade Dime Jankulovski.

Om det finns något sådant som förvånad extas, så var det den form måljublet tog hos de sjutton tusen på läktarna som samlats i den fantastiska junikväll vi fick i förskott redan i mitten på april. Med en sådan start mot ett på pappret sämre lag är det ofrånkomligt att man spetsar in sig på målfest, utskåpning och total överkörning under resten av matchen; en förväntning som oftast kommer på skam, så även i detta fallet. Men nog fanns den inom räckhåll, för efter tio tjongande minuter, när GAIS desperat försökte få koll på läget och MFF hitta lite spel, började MFF rada upp chanser och farligheter.

Först var det Daniel Andersson som slog ett inlägg från höger som Junior nickade någon meter utanför. Därefter var det Junior som elegant fick bollen med sig och spelade fram den lika elegant till Jonatan Johansson i fint läge. Och sedan, i 17:e minuten, den chans som kom närmast en utökad ledning: Jonatan Johanssons högkaratiga direktskott i stolpen på bra inlägg av Joakim Nilsson – vilket vackert mål det nästan blev. Nästa situation trots mycket grönsvartlyckat väggspel mellan Junior och Ola Toivonen, Junior skott i bra läge men utanför.

Så långt var tjugo minuter av matchen gångna, och så långt hade faktiskt också GAIS haft två bra möjligheter, bägge efter tveksamt försvarsspel av MFF. Den första när Anders Andersson och Jonas Sandqvist hade lite kommunikationsproblem i motandet av en flack boll in från högerkanten, Anders stötte till slut bollen till hörna. Den andra när GAIS anfaller på högerkanten och tre fjärdedelar av backlinjen lastar över ditåt samtidigt som Behrang Safari blir kvar högt upp – bollen når den stora tomma ytan emellan och MFF kan sånär reda ut situationen. Det var lite skakigt i MFF-backlinjen några gånger, men omdömet om dess insats och möjligheter måste ändå bli fortsatt positivt: de brister som skönjdes ser mer ut att bero på orutin tillsammans och positionsspel att förbättra än oförmåga i rollerna. Bara att köra på!

Men med halvtimmen spelad hade matchen ändrat karaktär. GAIS såg helt klart stärkta ut över att ha stått emot ett ras och kämpade sig in i matchen. Men en fin målchans till hade MFF innan paus: Ola Toivonen – nyttig i sitt slit, men med kreatörsrollen ännu på repetitionsstadiet – slog en riktigt vacker stickare till Jonatan Johansson på löpning in i straffområdet, skott direkt som vanligt, hårt och rappt men GAIS-Dime stod bra till. Nej, han fick inget mål gjort för kvällen, Jonatan Johansson, men han var väldigt nära flera gånger och stod för en mycket stark insats i matchen; löpte på allt och alltid vältajmad, flera bra inlägg och inspel.

Alldeles innan paus hade också Yksel ett bra läge; lurande i bortre delen av straffområdet fick han en fin boll av Junior, men valde att försöka nicka på låg höjd istället för att använda fötterna. ”Jag hade ju tid att ta emot den, men trodde de låg närmare mig och blev stressade” konstaterade Yksel efter matchen, och det förklarar ju en situation som såg lite märklig ut.

1-0 och flera bra chanser kändes förstås bra i paus – men inte lika bra efter full tid. I andra halvlek gick MFF till stora delar i stå. Om MFF nu ”käkade upp” Elfsborg på mitten i premiären, så visade sig GAIS särskilt i andra halvlek mer svårtuggat. Ipke Ekong och Daniel Nicklasson gav Daniel Andersson mer än fullt upp, och kanske var det här MFF:s uppspelsfas kom i otakt. MFF fick aldrig igång det där växelspelet med ytterbackarna och mittfältare/anfallare som fungerat så bra i flera av träningsmatcherna. Med de tre centrala mittfältarna blir kanske kraven på våra ytterbackar ”omänskliga”, eller åtminstone svåra att leva upp till i varje match? Att GAIS försökte sätta extra press på förhållandevis orutinerade Behrang Safari var kanske naturligt, men även normalt suveräne Ulrich Vinzents hade problem att komma fram i banan.

Trots att GAIS kom in i matchen ordentligt och avslutade starkt med ett par farligheter – Jonas Sandqvists enastående reflexräddning på Nicklassons närskott i 83:e minuten var helt avgörande för segern! – så är det ändå med viss förvåning man läser matchstatistiken: 2-5 i avslut på mål! Förvånande, men kanske också talande. Med undantag av målet och Jonatans stolpskott lämnade MFF:s avslut liksom spelet i andra halvlek en del övrigt att önska, och pekar på att det trots den utmärka insatsen mot Elfsborg ändå finns en hel del kvar att slipa och på och jobba med. Men, först som sist, det är ett annat MFF än ifjol – då hade laget ”garanterat” tappat poäng i just en sån här match. Nu blev det seger inför stor publik, tre poäng och ingen tappad mark. Det är bra.

/Tobias Christoffersson

Laguppställning

Avbytare

Målgörare

Gula kort

Röda kort

Publik

Domare

huvudpartners

officiella partners