Örebro SK – Malmö FF

Tid: 2007-05-20 19:00, Plats:Behrn Arena, Resultat: 1-1

”Fin arbetsseger”. Rubriken var klar och självklar efter att MFF med en man mindre väl försvarat ledningen från första halvlek matchen ut och gjort ett gott dagsverke i en svår bortamatch. Men, så, i andra övertidsminuten, gick Örebromålvakten Richard Richardsson upp och nickade in 1-1 på hörna. Snöpligt? Jo.

Förbannat snöpligt närmare bestämt. Matchen var MFF:s och matchen var i princip slut. Dixon hade tvingats utgå med en brusten lårbaksida redan efter 25 minuter, Yksel hade fått hjärnsläpp och sin andra varning innan halvlek och i slutminuterna hade Edward Ofere blivit knäskadad – men MFF hade arbetat hårt och skickligt genom hela matchen och var trots motgångarna på välförtjänt väg mot en andra bortaseger på en vecka. I första halvlek hade de chanser skapats som fick sin utdelning i ledningsmål på straff, i andra hade MFF spelat avvaktande men på ett klokt, inte räddhågset sätt, och framgångsrikt tagit udden av Örebros offensiva spel.

Så Richardsson. Och en poäng istället för tre. Dixon borta kommande matcher, Yksel avstängd i nästa och Ofere skadad i okänd utsträckning – ett högt pris för en poäng. Likväl känns poängen väldigt viktig. Den ännu unga, outvecklade allsvenskan är på väg in i sina tonår; en brytpunkt där vissa lag kommer att växa förbi andra och till slut bilda ett toppskikt. Tre poäng hade inneburit ett litet initiativ i tabelltoppen, men en poäng är ingen tappad mark. Tre poäng hade varit lika med två raka segrar och resultatråg i ryggen, men en poäng blir kvitto på att laget ändå ser stabilt ut och inte kommer att förlora lättvindligt i år. Tre poäng vägvinnande, en poäng vägvisande.

Två spelares insats dröjer särskilt kvar i medvetandet efter matchen: Daniel Anderssons och Edward Oferes. Det var Oferes kvaliteter som låg bakom att MFF gick till paus med 1-0-ledning, och det var Kapten Anderssons hårda slit som blev tongivande för lagets kamp i den andra. Sen kom förstås en tredje spelare att sätta sin i det här fallet mindre lyckade prägel på matchen: Yksel Osmanovski. Han fick en varning redan i 17:e minuten och var därmed avstängd nästa match. Men det var i den 38:e, när han, på mittplan, sonika höll fast en ÖSK-spelare på väg förbi i armen, som han, naturligt nog, fick se gult igen och sedan rött. Vettlöst tilltag i en ofarlig situation från en av lagets mest rutinerade, och så var de bara tio man kvar.

Dessbättre var MFF också, sedan bara fyra minuter tillbaka, i ledning. En med känsla ivägskickad långboll av inhoppade Gabriel hade Ofere igen löpt rätt på, och på väg in i straffområdet gled han med en snygg kropsfint fram i öppet läge. Glenn Holgersson så sig tvungen att dra ner honom, straffen var solklar. Richardsson var faktiskt på väg åt rätt håll, men Daniel Anderssons elvametersskott invid höger stolprot var helt enkelt för hårt och välplacerat. 1-0 till MFF i slutet av en öppen, spelmässigt jämn och ganska trevlig första halvlek. Där Örebro i någon mån överraskat genom smånätt spel oh åtskilliga gånger hotat med instick i djupled centralt på ivrigt löpande forwards, såväl framför som bakom MFF:s dessbättre skickliga mittbakar. Men den stora målchansen hade MFF och Edward Ofere haft, i femte minuten. Ofere löpte – så kraftfull, så snabb – på ett imponerande sätt ifrån sin ÖSK-back och fick på ett riktigt bra skott mot och rakt i första stolpen.

– Dom gillar mig inte i den här stan, sa Ola Toivonen i paus, och var den i MFF som med rivaliteten som tydligen finns mellan Örebro och hans gamla klubb Degerfors hade något mer personligt att slå vakt om i matchen. Toivonen fick ta en hel del stryk, gav också stenhårt tillbaka och slitstyrkan blev också hans avtryck i matchen – plus ett par hyggliga skott. Efter utvisningen valde Sören Åkeby att dra ner Jonatan Johansson på mittfältet, och det blev naturligt för laget att inrikta sig på att hålla Örebro stånget och söka Ofere med längre bollar, en taktik som fungerade mycket bra. Örebro förde matchen genom hela andra halvlek, men körde utan tempo eller tillräcklig individuell skicklighet fast på de ytor MFF effektivt krympte och bevakade hårt. Närkingarna kom fram i många farliga lägen, men saknade faktiskt en egen målchans i paritet med exempelvis Oferes stolpträff.

Jonas Sandqvist kryddade en stabil insats i målet med två skickliga utrusningar. Jon Inge Höiland orkade 80 minuter den här gången och gjorde bra ifrån sig; med sitt allroundkunnande och sin rutin tillför han mittfältet stabilitet, och blev en viktig kugge i den stora arbetsinsats som var hela lagets.
– Vi fick dem dit vi ville tycker jag. Det var viktigt att vi var väl organiserade i backlinjen och jobbade bra på andrabollarna. Örebro skapade inte så mycket, och när de tryckte på hade vi ganska bra kontroll, sa Sören Åkeby efter matchen.
Trots detta fick alltså MFF inte vinna idag. Men laget ska ha heder av en insats som lovar gott, och med matcherna duggande tätt kommer nya chanser till nya segrar snabbt. BoIS i ett intressant cupmöte på torsdag, formstarka Gefle hemma på söndag. Bara att köra på.

/Tobias Christoffersson

Laguppställning

Avbytare

Målgörare

Gula kort

Röda kort

Publik

Domare

huvudpartners

officiella partners