Landskrona BoIS – Malmö FF

Tid: 2007-05-24 21:00, Plats:Landskrona IP, Resultat: 2-1

…konstaterar man med en halvkvävd gäspning. MFF har gjort sitt i Svenska cupen och allt är bara precis som det brukar. Den här gången var det Landskrona BoIS som fick chansen att spela huvudrollen i fotbollens egen Jane Austen-pastisch ”Motivation och klass”, medan MFF gjorde sin paradroll med glans. Åtminstone i första halvlek. För i andra reste sig faktiskt de himmelsblå rejält och i slutet var kvitteringen nära.

Torsdag kväll på Landskrona IP, och en allmän känsla i luften av ”Vad gör vi här egentligen?”. Såväl hos den hårt prövade BoIS-publik som faktiskt slutit upp, som hos spelarna som fått en cupmatch ganska vårdslöst inslängd i ett redan tätt spelschema innan landslaguppehållet. Verkligen konstigt att cupen inte kan bryta sig ur sin tynande skuggtillvaro när matcherna sprids ut och strös in på måfå där de stör övrig verksamhet minst.

Detta Landskrona IP, som brukar vara ett så trevligt besök; liten arena proppfull med entusiastiska supportrar, om inte en kokande gryta så en sjudande kastrull av intensiv fotbollsstämning. Men med hemmalaget i svår kris efter måndagens förnedrande 1-4 mot Bunkeflo var det glest på läktarna och det liksom märktes hur lantligt här egentligen är. Att bygga upp för spelarnas entré med att klippa ihop Elvis Presleys, f’låt Richard Strauss ”Also sprach Zarathustra” med nattståndna ”Campione” skapar onekligen speciella vibbar… av en klubb på dekis.

Men tyvärr finns det inte här något utrymme att småskoja med småklubben som ju fick triumfera, men nog är Landskrona IP landets enda fotbollsarena med inbyggd simhall? Stundtals var klordoften påtaglig på huvudläktaren. Dock fanns ett större problem: den kloroform som måste ha läckt in i bortalagets omklädningsrum. Och därmed är vi inne på själva matchen. Som började rätt kasst från bägge lagen med hög felprocent och lågt tempo. Dessvärre var det Landskrona som tog initiativet med tre snabba, effektiva anfall mellan minut åtta och fjorton. Jörgen Pettersson, släpande forward och nav i anfallsspelet, matade Valentino Lai till vänster, Christoffer Karlsson till höger och Alvedin Nezirovic på topp med bollar att löpa in på. Särskilt Christoffer Karlsson blev tongivande i matchinledningen, och imponerade med sin speed och genombrottskraft. I 8:e minuten var han nära att ge BoIS ledningen med ett skott mot krysset som Jonas Sandqvist tippade ut. Såväl Jonas Sandqvist som Johan Andersson fick förresten långa och varma applåder av sin gamla hemmapublik.

Tre minuter senare nådde Lai Karlsson med en fin cross, Karlsson tunnlade Behrang Safari och gick på mål, men avslutet i bra läge blev sämre. Ytterligare tre minuter senare var det dock nära igen, på nytt Christoffer Karlsson med ett lyckat genombrott in i straffområdet, nu räddade Sandqvist genom en vältajmad utrusning. Och därmed kunde konstateras att matchen fått precis den start den inte skulle få. MFF? Såg loja, diffusa ut. Och så var det dags, efter en kvarts spel, lite hipp som happ men mycket vackert: från vänsterkanten, 20-25 meter från mål klippte Michael Dahlgren till och fick drömträff. Bollen i vacker båge genom straffområdet, över Sandqvist och in i bortre krysset. 1-0 till Landskrona.

Även om dagens MFF i första halvlek såg rejält sömnigt ut och i princip inte förmådde få till något ordnat spel alls, tog man ändå över efter hand. Första chansen i 19:e minuten när Gabriel tofflade retur på en hörna; bollen räddades av utespelare på mållinjen. MFF fick fram hörna på hörna, men liksom den övriga insatsen såg det trubbigt ut – med undantag av ett fint anfall i 26:e minuten när Toivonen sköt strax utanför. Mer blev det dock inte – innan Landskrona gjorde 2-0… Tre meter offside menade någon, två meter någon annan, men domarna ansåg allt vara i sin ordning när Jörgen Pettersson lyfte in en boll bakom MFF:s mycket högt stående backlinje, Nezirovac löpte in fint och avslutade säkert förbi Sandqvist. Och att det finns lite hopp och tro kvar på läktarna märktes på det relativa avgrundsjubel som följde.

Målutdelningen speglade väl inte precis matchbilden, men kändes inte heller orättvis. Landskrona hade lyckats tända till och vara farliga, MFF inte. Första halvlek var riktigt dålig av MFF, men så dåligt som nere i Trelleborg var det faktiskt inte. Vilket kanske kan kvitta. Sören Åkeby medgav efter matchen att han sagt några väl valda ord i paus, och vilka de än var så hade de effekt. MFF gjorde en mycket bättre andra halvlek, men den där trubbigheten, den satt i. Ett regn av hörnor som inte ledde nån vart, anfallsstarter som stannade upp när spelarna inte rörde sig, svag genombrottskraft. I 68:e minuten sköt Ola Toivonen i ribban, i 71:a hade Guillermo Molins och Johan Andersson en fin kombination in i straffområdet – och så var det den där straffsituationen. I 78:e gick Johan Andersson upp för att sätta huvudet till ett fint inlägg (ett av få, ska tilläggas) av Ulrich Vinzents, alldeles framför mål, ypperligt läge – men trycktes tydligt ner. Ingen åtgärd, men det där var straff.

Med en minut kvar av ordinarie tid fick MFF till slut ett mål, när Jon Inge Höiland nickade in en hörna. För sent, meningslöst? Nej. MFF var faktiskt riktigt nära att forcera in ett kvitteringsmål under övertidsminuterna, närmast Toivonen med en nick i den tredje. Hade 1-2-målet kommit bara fem minuter tidigare vete tusan om MFF inte fått fram en förlängning.

Inte mycket mer att säga. MFF klarar bevisligen inte av att spela i Svenska cupen. Kanske läge avstå turneringen, eller, som i Malmömästerskapen, matcha juniorlaget. Fast det lär visst ha varit trevligt i Stenungsund. 2007 vankar vidare. Gefle bör få svårt på söndag. Men skadeläget oroar. Över och ut(e).

/Tobias Christoffersson

Laguppställning

Avbytare

Målgörare

Gula kort

Röda kort

Publik

Domare

huvudpartners

officiella partners