IFK Göteborg – Malmö FF

Tid: 2007-07-02 21:00, Plats:Nya Ullevi, Resultat: 1-2

Och den här behövdes förtvivlat väl. En misslyckad hörna som slank i mål och ett klassavslut på övertid samt en handfull svettiga målvaktsräddningar gjorde att MFF:s kämpastarka men spelsvaga insats under svårbemästrade Ulleviförhållanden kunde krönas med tre sköna poäng.

Juniors magnifika avslutning, Jonas Sandqvists fantastiska räddningar, IFK Göteborgs klantighet vid hörnmålet – alla är de fina sekvenser för arkivet. Men den bild som dröjer sig kvar på näthinnan efter matchen är den av Anders Andersson, nån gång i mitten av första halvlek. Han har just blivit rätt brutalt ned- och uttryckt ur plan och vankar in igen. Tröjan dyblöt, frisyren spretig, regnet strilar över honom; ögonen glöder. Det är den bilden som nånstans gör det begripligt att MFF faktiskt kunde vinna den här matchen, och som (också teoretiskt) utesluter alla tankar om att det här var en seger att be om ursäkt för.

För den som sett matchen kan det tyckas självklart att Göteborg var det bättre laget och förtjänade segern eller åtminstone en poäng. Men det beror på hur man ser det. Ja, Göteborg förde stora delar av matchen och var det enda laget på plan som fick till något sammanhängande spel. MFF visade inte upp någon kvalitet att tala om i passningsspelet, och det syns att laget fortfarande är rätt djupt nere i de leriga hjulspåren. Men till skillnad från de senaste hemmamatcherna låg inte ambitionsnivån på att spela ut motståndaren, utan snarare på att hålla ihop defensivt, undvika misstag och vid tillfälle hitta enkla vägar framåt. En inställning som man gärna spottar galla över när snålspelande lag gästar Stadion, men som under rådande förhållanden framstår helt vettig för MFF – i alla fall på bortaplan. På så sätt lyckades MFF med sin match till skillnad från IFK, och det lag som lyckas är väl det bästa?

Det passar helt enkelt MFF mycket bra med två raka bortamatcher mot så kallat bra motstånd just nu. Mobiliserar laget samma fina kampanda på Stockholms Stadion om fem dagar, kanske också mäktar med ett snäpp framåt spelmässigt och får poäng med hem så ser det inte alls tokigt ut när serien vänder. Men det blir tufft på lördag. Tre av måndagens fyra mittfältare avstängda, värst förstås Daniel Andersson – det lär ge Sören Åkeby åtskilligt huvudbry. Men nog finns det möjligheter, och eftersom mittfältet sanningen att säga inte fungerade vidare bra igår heller, så – varför inte gilla läget? Göteborg hade två spolingar på mittmitten och de gjorde inte precis bort sig.

För att ta en titt på själva matchen, så var det faktiskt MFF som inledde bäst under svårbemästrade förhållanden på Ullevi; den monstertruckfuckade planen är fortfarande ett skämt och himlen var öppen hela första halvlek. Distinkta brytningar av Behrang Safari, Anders Andersson och Jimmy Dixon, och så en första farlighet i sjätte minuten, när Safari drog upp för vänsterkanten förbi Niclas Alexandersson och slog ett bra inlägg där Junior hade en nick på mål i andraläget. Över lag och av begripliga skäl låg spelkvalitet från bägge lagen, men Göteborg började rätt snart lyfta fram positionerna och hota MFF, framför allt med rappa, precisa inlägg. I 17:e minuten första målchansen när Berg lyfte in en kort lyra in i straffområdet över Dixon till Wallerstedt, som inte nådde bollen i öppet läger framför mål.

MFF fick till en fin spelsekvens efter tjugo minuter, när Skoog tog emot, höll undan och spelade ut till Höiland på högerkanten, resultat: hörna. Närmare bestämt hörna från vänster, då var det Skoog som slog den och man han grymta till över att den blev i midjehöjd och helt misslyckad – innan första täckande göteborgsspelare missade att rensa och andra täckande göteborgsspelare bara inte fanns vid första stolpen. Och bollen kunde studsa in i mål! Ett helt osannolikt mål. Icke desto mindre välkommet.

Bara minuten efter höll en annan slumpartad hörnboll på att ge IFK en kvittering efter att Ulrich Vinzents styrt undan ännu ett bra inlägg, men bollen rullade ut decimetern från högra stolpen. Med undantag av en fin kombination mellan Junior och Höiland tog Göteborg över sista kvarten och
tryckte på rejält – men MFF värjde sig, stundom skickligt. Anders Andersson läste som vanligt spelet ypperligt och hans vakna kliv upp räddade många potentiella farligheter – och ledde i 43:e minuten också till en fin kontring.

Andra halvlek tog vid där första slutat; Göteborg förde spelet, MFF backade, bröt och slog undan. På tio minuter fick Toivonen, Yksel och Daniel varsitt gult kort av domare Johannesson och totalt blev det 6-1 till MFF i varningar, en märklig fördelning i en riktig kampmatch som dock aldrig var direkt hätsk eller särskilt ojuste. Som lök på laxen blev Alf Westerberg efter intensiva klagomål på domaren uppvisad på läktaren.

Det är först och främst backlinjen som ska ha heder för att Göteborgsoffensiven hölls stången. Ander Andersson är nämnd, Behrang Safari gjorde en riktigt bra match med vältajmade brytningar och därtill flera bra upplopp och inlägg framåt. Jimmy Dixon gjorde en del markeringsmissar, bland annat – såg det ut som – vid den situation som slutade med att Göteborg fick straff, men räddade betydligt fler situationer med sitt fina huvudspel. Ulrich Vinzents som alltid säker, och följsam att täcka upp ytor också centralt när backlinjens tyngdpunkt förskjuts till vänster.

Men att bara deffa och slå undan planlöst brukar inte hålla i längden, så inte den här gången heller. Göteborg hade ett skott i ribban, dock var det när MFF lyft laget som kvitteringen kom. En lång boll spelade fri Marcus Berg, och Jonas Sandqvist var tvungen att dra omkull honom i straffområdet. Berg satte själv straffen säkert och 1-1 var ett faktum. Därefter inga större händelser – innan de tre övertidsminuterna tog vid och bägge lagen såg ut att ha förlikat sig med tanken på ett oavgjort resultat. I den andra gjorde Jonas Sandqvist en makalös dubbelräddning på ett riktigt giftigt göteborgsanfall och den där poängen kändes fin att få behålla ändå.

Så, i tredje övertidsminuten, lägger inbytte Christian Järdler en alldeles ljuvlig djupledsboll till Junior. Junior löper på den, löper med bollen ett par meter och klipper till med vänstern. Skottet in vid närmsta stolpen, ett såväl kliniskt som vackert och framför allt mycket skickligt avslut. Det är 2-1 till MFF och domaren blåser kort därpå av matchen. Overkligt. Och underbart.

Summa summarum: blåställen klär MFF väl för närvarande, bara att dra på dem igen på lördag. Grannlåten kan vänta.

/Tobias Christoffersson

Laguppställning

Avbytare

Målgörare

Gula kort

Röda kort

Publik

Domare

huvudpartners

officiella partners