Malmö FF – IF Brommapojkarna

Tid: 2007-08-18 18:00, Plats:Malmö Stadion, Resultat: 2-0

… och äntligen två raka vinster! Spelet kom inte upp i samma nivå som mot Halmstad i måndags, men 2-0 mot BP på Stadion var en stabil och säker seger för ett MFF som nu har tabelltoppen inom räckhåll igen. Mål tredje matchen i rad av Junior och en Behrang Safari i kanonform tillhörde höjdpunkterna för de 10 100 på läktarna.

Det kändes som om det var upplagt. Upplagt för att mota två spöken som följt laget en längre tid tillbaka in i garderoben igen: 1) MFF inte lyckats vinna två matcher i rad på nästan ett helt år (och dessförinnan hade det bara hänt en gång sedan, eh. maj 2005!) 2) Att MFF bara vunnit en match hemma på åtta försök och det i slutet av april. Stark bortaseger och bra spel mot Halmstad och så de rätt svaga nykomlingarna BP på hemmaplan fem dagar senare.

Och det såg ur som om Sören Åkeby bara tryckte ut pausknappen sedan domaren blåste av matchen på Örjans i måndags: MFF inledde matchen med att ta ett starkt initiativ de första sju åtta minuterna. BP kom knappt över mittlinjen, hemmalaget tryckte på hårt. Redan i andra minuten en allvarlig målchans när Ulrich Vinzents – matchad som vänsterback på Christian Järdlers bekostnad – överlappade Behrang Safari och slog ett fint inlägg och Junior fick på ett bra skott i straffområdet. Bollen tog på en annan spelare och studsade ut till Babis Stefanidis som plötsligt hade ett vidöppet läge, men inte hann få full balans på sin sida och sköt över. Behrang Safari var en fröjd att skåda. Fullpumpad av självförtroende efter tre strålande halvlekar som yttermittfältare jagade han loss på sin kant, vågade allt, och kryddade med snygga nedtagningar och ett par bra försök till tekniska delikatesser. Även Junior var aktiv direkt från början, och slog i åttonde minuten en lurig frispark längs marken som håll på att leta sig in vid vänstra stolpen.

Därefter bedarrade MFF:s inledande anstormning betydligt, kanske också betänkligt. I nionde minuten sköt Arash Talebinjad tätt över i öppet läge efter ett snabbt anfall och inlägg, och det verkade bli en signal för de pressade Brommapojkarna att jodå, det gick att vara med i den här matchen också. BP började ta för sig mer, samtidigt som MFF tappade i tempo och intensitet. Större delen av första halvlek såg sedan ungefär likadan ut: ett bollförande MFF lite för makligt för sitt eget bästa och ett BP stack upp ett par gånger med fler snabba omställningar som definitivt kunde ha resulterat; duon Guterstam/Talebinjad hade övertag på MFF-backlinjen vid ett par tillfällen.

Inte blev flytet i matchen bättre av en domare som tidigt målade in sig i ett hörn och etablerade en på tok för låg toleransnivå, för att sedan allt mer desperat kämpa för ett behålla ett uns av sin auktoritet – till exempel när han gav Daniel Andersson en varning för att MFF-kaptenen lite för demonstrativt räckte över bollen när BP fick en tramsfrispark.

Halvlekens vackraste MFF-anfall kom när Behrang Safari och Labinot Harbuzi i en kombination visade vilken skillnad det är med ordentlig fart och bollkänsla. Labinot lade ur defensiv position långt ner i plan upp en markboll som mest såg ut att vara en rensning, men Safari var framme, klackade den direkt tillbaka till Labbe som kunde skjuta fram över plan. In mot straffområdet passade han Babis Stefanidis, som utmanade bra i straffområdet men till slut tappade farten.

I slutet av första halvlek var MFF bättre på gång igen, Jonatan Johansson, som slitit hela tiden fick till slut utdelning för sitt hårda arbete. När han löpte in i straffområdet på en bra framspelning nerifrån plan tvingade BP-backen Markus Karlsson att sträcka upp armen för att hindra bollen. Solklar straff för MFF! Daniel Andersson bör ha övat en eller två straffsparkar på Mattias Asper, så kanske skulle förre MFF-målvakten ha ett hum? Men nej, Daniel satte lugnt och behärskat – och väl placerat – straffen rätt högt till höger medan Asper satsade på andra hållet. 1-0 till MFF fyra minuter innan paus kändes förstås bra, även om man hade hoppats på bättre spel.

Ett dystert besked när andra halvlek började: Labinot Harbuzi tvingades ge upp efter smällen han fick i slutet av första halvlek, en lättare hjärnskakning. Labinot hade dittills inte riktigt gjort matchen till sin; ett par fina passningar men kantspelarna hade inte matats med bollar på samma – för MFF:s anfallsspel uppenbart viktiga – vis som i andra halvlek mot HBK. Däremot hade han jobbat bra lite längre ner i plan, vilket ju aldrig är fel, men kanske har han och Daniel Andersson efter bara ett par matcher ihop ännu att spela ihop sig och hitta sina roller tillsammans.

Yksel Osmanovski ersatte Labinot, och han kom bra in i matchen; efter tre minuter låg han bakom en bra MFF-målchans när han la ut bollen till Safari, som slog ett inlägg där både Junior och Jonatan hade hett avslutsläge. MFF tog ånyo ett fast tag om taktpinnen och producerade ett par lite vassare anfall matchens fjärde kvart. Sedan kom, liksom i första, BP fram i några farliga lägen igen, men den här gången såg MFF-backlinjen betydligt mer förberedd ut. Anders Andersson och Jimmy Dixon läste spelet föredömligt, såväl genom att med lugn och följsamhet reda ut situationer på väg in i straffområdet som genom att ta de där kliven upp och bryta tidigt.

Bollarna började nå ut på kanterna igen, och MFF:s yttermittfältare kom med i spelet mer igen. Två matcher i blå tröja har varit två bra arbetsinsatser av Babis Stefanidis. Han är bollskicklig, har bra balans och intensitet i sitt spel, men sätter ännu ingen större prägel på lagets. Det är på vänstersidan som MFF har sin stora offensiva kraft just nu. Behrang Safari har gjort en bra till mycket bra säsong som vänsterback, men ett steg upp i banan har han prickat in rent fantastisk form. Det finns inte en back i landet som hänger med på hans patenterade ryck. Hans inlägg är allt oftare superba, inbrytningarna likaså – de kan gott bli vanligare – och hans passningsspel har utvecklats stort.

Junior har varit mannen för dagen och inte minst natten under den gångna veckan. Mål mot HIF, mål mot HBK och Junior sa att den bästa kommentaren till supportrar och skriverier vore ett mål mot BP på lördag. Sagt – och gjort. Närmare bestämt i den 66:e minuten. Han startade förarbetet själv med en klack till Babis Stefanidis, som lyfte in bollen mot Jonatan Johansson i straffområdet. Jonatan gick upp i kamp med en BP-back, bollen studsade tillbaka – och Junior dundrade in bollen i mål! Liksom mot Halmstad ett vackert avslut med god portion krut, och nu har Junior gjort mål tre matcher i rad. Dessvärre blir det inte en fjärde, då även han fick en – enligt honom själv helt felaktigt – varning för ojuste spel mot Mattias Asper och därmed är avstängd i nästa match.

Efter 2-0-målet slog sig MFF allt till ro och inriktade sig på att spela av matchen. Även om det finns en rätt klen målskillnad att jobba på – kan bli hur avgörande som helst i årets allsvenska – kändes inställningen som riktig med denna viktiga och efterlängtade seger inom räckhåll. Närmast ett tredje mål var Jonatan, som helt misslyckades med avslutet på Ola Toivonens utmärkta förarbete. Det är inte roligt att se hur vänskapen mellan Jonatan och bollen svalnat, och bara att hoppas att han kan återfinna flytet. Bidrar gör han i vilket fall som helst med sitt oförtrutna arbete.

Och så finns det faktiskt anledning att titta på den där allsvenska tabellen med intresse igen, otroligt nog. Topp tre två poäng bort, serieledningen fem. Och efter de omtalade två vunna matcherna i rad är det dags att hissa förhoppningarna till tre. Och det var längesen sist, f’låt senast: tre
allsvenska matcher i rad har MFF inte vunnit sedan i september guldhösten 2004. Det säger onekligen en del om den tid som förflutit. Kan det vara dags nu, på Råsunda mot AIK, nästa söndag? Det är klart det kan.

/Tobias Christoffersson

Laguppställning

Avbytare

Målgörare

Gula kort

Röda kort

Publik

Domare

huvudpartners

officiella partners