Matchreferat: Syrianska – MFF
Efter ett drygt två veckor långt uppehåll var det nu dags att sparka igång allsvenskan igen för Malmö FF:s del. Idag var det Syrianska som stod för motståndet, och liksom mot BP senast så kändes detta som en match som skulle passa Malmö. Två spelförande lag som vill hålla bollen längs marken och med en offensiv grundinställning.
Något överraskande så började Tokelo Rantie på bänken idag, och det var istället Rexhepi som fick bilda anfallspar tillsammans med Eriksson. Forsberg fick också fortsatt förtroende efter sina två mål senast, och Halsti bildade mittlås tillsammans med Pontus Jansson, då Helander fortfarande saknades p.g.a. sin knäskada.
Inledningsvis var det en match som vägde mellan två lag som båda ville hålla i taktpinnen. Syrianska stod upp bra och hade de vassaste lägena under de första tjugo minuterna. Men i takt med att matchen gick utmejslades en annan matchbild. Malmös anfall blev längre och Syrianska backade hem med mycket folk för att kunna bryta och vända spelet. Ibland såg det nästan ut som att de skulle lyckas men Malmös försvar, med Dahlin tillbaka mellan stolparna, kunde reda ut situationerna när de uppstod. Dahlin var bra med i matchen. Välplacerad, stark i luftrummet och modig och alert i utrusningarna.
Malmös bästa läge i första halvlek stod Hamad för när han på lätta fötter vände förbi sin försvarare. Med passningsalternativ både till höger och vänster valde han att avsluta själv från straffområdesgränsen, men Miller var kvickt nere och tog bollen. Det fanns också ett antal mindre klara chanser men på det hela taget var det en halvlek utan riktigt bra fokus i Malmös offensiva spel.
Vi skulle dock få med oss ett mål innan halvtidsvilan. I 41:a minuten slog Hamad en lång hörna mot bortre delen av straffområdet. Thern(?) fångade upp den slog in den mot målområdet. Där lyftes den vidare av Halsti och gick i en båge över målvakten. På rätt plats stod Rexhepi som kunde utnyttja sin längd och styrka för att nicka in Malmös ledningsmål. Säga vad man vill om att Rantie petades idag till förmån för Rexhepi, men sydafrikanen hade då inte gjort mål i det läget.
Malmö ledde med 1-0 när halvleken blåstes av men det var inte helt nöjda spelare som gick in till omklädningsrummet. Misstagen hade varit för många och för ofta förekommande, och detta var något man skulle behöva förbättra.
Det var bättre tempo i Malmös anfallsspel i andra halvlek. Laget hade mer rörelse och precisionen i de avgörande momenten var större, vilket föranledde en rad bra målchanser under halvlekens inledning.
I 51:a minuten – mycket vasst läge för Simon Thern efter att Hamad spelat snett inåt bakåt genom hela straffområdet. 56:e minuten – Albornoz väggspelade tillsammans med Hamad på deras kant, varpå Albornoz kunde avancera själv in i straffområdet. Skottet gick dock rakt på Miller. 58:e minuten – Hamad frispelade Rexhepi elegant men han kunde inte få avslutet på mål. Den bästa chansen kom dock i 63:e minuten. En perfekt yttersida av Forsberg gav Rexhepi helt öppet mål, men han var tvungen att ta avslutet i steget och då gick det dessvärre utanför. Malmös 1-0 mål hade kanske inte varit helt rättvist men nu när vi radade upp målchanser så kändes det allt mer och mer som att den här matchen skulle spikas igen när som helst.
Men istället vann Syrianska boll på vänsterkanten. Dinko Felic hittade ytan att avancera en bra bit in i straffområdet. Han drog till ett hårt skott som via täckande Halsti gick i mål bakom en chanslös Dahlin. Okej, 1-1, men ändå en match som Malmö kontrollerade och tillräckligt med tid kvar för att ta över ledningen igen. Eller? Det skulle inte dröja mer än någon minut innan vi fick svar, och det kom som ett slag i ansiktet. Hemmalaget vände upp för ett nytt anfall. Samme Felic nåddes med en lyftning mitt i straffområdet. Dahlin hann ut och kunde avvärja hans avslut men Osman Sow stod omarkerad och kunde slå in returen i öppet mål. Dahlin, som gjort en mycket bra match tvingades kapitulera igen och han kan knappast klandras för att två anfallare fick stå så omarkerade mitt i Malmös straffområde! Än en gång kändes det som att ambitionen att gå framåt för ett ledningsmål ledde till brist på fokus i defensiven. Och nu började man som åskådare förbereda sig på det värsta. Det som hade känts som tre givna poäng förvandlades inom loppet av ett par minuter till noll, och med det osäkra spel Malmö under detta korta skede av matchen uppvisade kändes det inte orimligt att vi skulle sluta utan poäng idag.
Men MFF visade prov på exceptionell styrka. Rantie och Petrovic bytte av Eriksson och Forsberg, och detta skulle visa sig vara två avgörande byten.
Efter 2-1 målet förde Syrianska matchen under några minuter och Malmös spel såg under en kort period krampaktigt ut. Men sakta men säkert började de himmelsblå ta över igen, och i den 78:e minuten kom kvitteringen. Albornoz slog en rapp passning från mitten av plan mot mot Rexhepi som skarvade vidare mot Rantie. Denne kom fri i straffområdet och skruvade bollen åt ”fel” håll mellan armarna på den utrusande målvakten. Bollen borrade in sig i insidan av målets burgavel. 2-2 med tio minuter kvar och även om Malmö övertagit kommandot igen så kändes det som en match som nu kunde svänga åt vilket håll som helst.
På samma skoningslösa vis som vid Syrianskas vändning tidigare så dröjde det dock bara ett par minuter innan Malmös nästa replik kom.
Debutanten Petrovic avancerade på mittfältet och väntade in Hamad perfekt innan han slog passningen. Mer än en spelare i Syrianska-försvaret stannade upp och väntade på att linjedomaren skulle vifta med flaggan, men den förblev nere och Hamad kunde sikta in sig en bra stund innan han iskallt dunkade in Malmös ledningsmål. Glädje och lättnad för de himmelsblå. Påtaglig frustration för de rödklädda över att tappa en ledning lika snöpligt och plötsligt som man just erövrat den.
MFF var klart starkast under avslutningen. Det hade krävts rätt mycket magi för att Syrianska skulle kunna få kraft att vända denna match igen. Men ändå gjorde uddamålsledningen de avslutande minuterna mer nervösa än nödvändigt. Syrianska lyfte upp mycket folk på övertid och även om de inte fick till något bra avslut så var det en lättnad när domaren stoppade pipan i mun och blåste hem tre poäng till Malmö.
Detta var en match som bjöd på lite av varje. Vi fick se ett par delikatesser i offensiv väg som bådar gott för framtiden. Hamad klev fram och spelade en avgörande roll när Malmö tog tag i den match som man tappat greppet om. Petrovic visade direkt att han är en spelare det kommer vara en njutning att se mer av, och Rexhepi gjorde sin bästa allsvenska match för säsongen. Men det saknades också lite för mycket i lite för många moment. Passningar som gick till fel adress, brister i markeringsspelet m.m. Nästa match är mot regerande mästarna hemma på levande gräs i Malmö. Hela laget behöver nog lyfta sig ett snäpp om vi ska kunna fira efter den matchen.
/Simon Lindén
