Prahl summerar september
Ånyo dags för månadsbokslut med MFF-tränaren. Men den här gången är naturligt nog kommande händelser i fokus: guldstriden. Vad talar för och emot topplagen? Hur ska spelet bli bättre? Existerar guldfrossa?
30 dagar kvar. 29. 28. Guldjakten, Gulddramat, Triangeldramat… uppmärksamheten kring den allsvenska slutstriden är större än nånsin, och MFF – är där. Är med. Det borde vara oförställt underbart. Varje dag nya rankingar och analyser, uträkningar och diagram som visar hur det eventuellt ligger till just idag till skillnad från igår. Men det är njutning och plåga samtidigt – spänning varvas med rastlöshet varvas med oro. Det oupphörliga prasslet från extrasidorna och sportbilagorna hörs också när sänglampor släckts…ovissheten, föränderligheten… hallucinatoriskt flimrar de små formpilarna… än lite uppåt, än lite neråt…hur var det nu igår… än åt ena sidan, än åt andra…
Finns det då inte i kakafonin en lugn och saklig röst att lyssna på, som vet vad den talar om…? Visst finns det det. Den tillhör förstås MFF-tränaren Tom Prahl och kommer här till tals i hemsidans månatliga summering av läget.
Fyra veckor kvar, fyra matcher kvar, tolv poäng att slåss om. Prahl slog efter ÖSK-matchen fast att MFF behöver åtta av dem för att vara med hela vägen. Sundsvall borta, Elfsborg och AIK hemma, Halmstad borta. Hur kan inkasseringen fördelas?
– Sundsvallsmatchen blir en vägvisare. Jag tror faktiskt den matchen blir avgörande för hur det ska gå för oss. Ska vi ha chansen kvar och samtidigt kunna tappa några poäng i hemmamatcherna mot Elfsborg och AIK – vilket jag förstås inte hoppas, men som man kanske får vara beredd på ändå – så får vi försöka göra det här rycket mot Sundsvall. Vi kan inte nöja oss med att spela oavgjort däruppe.
– Håller detta scenario får vi en avgörande match i Halmstad där vi har chans att antingen hota Djurgården eller försvara vår ledning. För även om ÖIS kan slingra sig förbi så är det Djurgården som är de främsta guldkandidaterna. Djurgården har derby mot Hammarby nu på måndag , och därefter Kalmar borta, som de slår – Kalmar sågas av. Sedan har de Sundsvall hemma, och den tappar de inte heller.
Vad talar för och emot de tre topplagen i kampen om guldet?
– För oss talar att vi tagit poäng trots att vårt spel inte varit hundraprocentigt. Kan vi fortsätta den trenden så har vi chansen att vara med in i det sista. I så fall kommer det inte att avgöras förrän i den sista matchen.
– Vad som talar emot oss…. finns det ingen anledning att spekulera över här på MFF:s hemsida!
– Örgryte har svåra matcher kvar, tre av fyra är borta. Jag tror inte man kan vinna med deras restprogram. Det plus att de ju har två respektive fyra poäng mindre än Djurgården och oss gör att det inte är riktigt realistiskt att ÖIS ska nå ända fram.
– För dem talar att de kan ha fått en vändning i och med segern över Djurgården.
– För Djurgården talar att är laget i bra form. De spelar en jättebra fotboll, och skapar målchanser hela tiden. Djurgården kommer förmodligen att ta nio poäng på de sista matcherna, kanske tio – då kommer de upp i 50.
– Det som talar mot dem är att de ska vara engagerade i ytterligare en runda av UEFA-cupen. De får en match till om fjorton dar… få se här vad har vi för datum… (här bläddrar Prahl i sin almanacka, hummar och gör en snabb uppskattning av Djurgårdens möjligheter till återhämtning mellan matcherna) … ah dom har ett uppehåll här ändå… så det behöver inte bli så negativt för dem… och andra omgången liksom cupfinalen kommer ju först när serien är slut.
Visst är dom bra, men… är det inte tradigt med allt ”gullandet” med Djurgården som så självklart spelar Sveriges bästa och roligaste fotboll?
– Det är retsamt. Jag skulle förstås vilja att samma sak om sagts oss. Men den bästa repliken vi kan ge är att hålla stånd och vara starka. Få lite bättre ordning på det allmänna spelet och få igång Niklas och Peter i ett stim. Det kommer nog att krävas.
Hur undvika guldfrossa?
– Jag har aldrig upplevt att man får någon guldfrossa. Det som är viktigt är att vi inte tar intryck av omgivningens snack och förhoppningar utan går ut och vågar spela. Att ta mer initiatv i matcherna, det saknar jag lite.
4 3 0 1 8 – 4 9 och serieledning – där det allvenska delbokslutet för september. Till vilket skall läggas nederlaget i cupsemifinalen mot Djurgården.
– En resultatmässigt bra månad. Det var bra att slå Kalmar borta och vinna över Göteborg hemma. Att göra åtta mål på Göteborg under ett år är jättebra, oavsett i vilken position lagen är och vilket lag man tränar. Landskrona borta var en svår match som vi lyckades vinna. Den största bevikelsen är HIF-matchen hemma. Där var det något som saknades hos oss – aggresivitet och företagsamhet. Vi skapade väldigt lite målchanser. Djurgråden borta i cupen var faktiskt en rätt bra fotbollsmatch fram till deras 2-0-mål då vi blev lite uppgivna och rasade. Bra även spelmässigt, framför allt i första halvlek.
Resultaten kan man verkligen inte klaga på, men hur är det med prestationerna? Ännu har MFF inte riktigt kommit igång efter formsvackan i slutet av sommaren. Det har funnits bra perioder i flera matcher, men de spelmässiga höjderna från när sommarformen var som bäst lyser med sin frånvaro.
– Det som sammantaget kännetecknar september månad är tillbakagången i det allmänna spelet och i passningspelet. Några undantag finns, främst första halvlekarna mot Göteborg och mot Djurgården. Men vi har ändå visat god moral och bra inställning och vi har kunnat stänga till bakåt helt i några matcher. Mot BoIS gav det oss de tre poängen.
Då försvarsspelet brustit har det oftare rört sig om individuella misstag än bristande samspel?
– Ja, det kan man säga. Mot HIF låg försvarsslarv bakom målen, fast å andra sidan – det ena målet mot HIF tillhör rutinuppgifterna att kunna hantera. Vi har en inspark och fem sekunder senare ligger bollen ivårt eget mål. Men det visar hur viktigt försvarsspelet är i grunden. Om man har ett bra försvarsspel kan man spela lite halvtaskigt och ändå stå emot. BoIS-matchen är tydligaste exemplet på det.
Hur ser den spelmässiga problembilden ut?
– Vi vill försöka styra matcherna hårdare. Vårt signum har varit snabba omställningar till bra djupledsspel, men vi behöver också kunna hålla bollen mer i det allmänna spelet på mittplan. Vi har sällan haft bollen mer än motståndarna i år, och vi har ibland lite för brått att sätta bollen i spel på djupet.Men om vi inte är tillräckligt vassa därframme, så kommer bollen tillbaka snabbt och vi får jobba som sören för att erövra den igen. Vi måste odla ett spel – ger vi bort bollen hela tiden sätts vår backlinje på stora prov.
Hitta blandningen mellan omställningar till djupledsspel och förmågan att hålla i bollen lite längre perioder utan ängslighet – det hoppas jag vi ska klara bättre i oktober månad. Men framför allt till nästa år.
Några mål har kommit på fasta situationer, jämfört med i nästan inga alls tidigare.
– Vi är fortfarande inte tillräckligt bra på fasta situationer, varken i försvar eller anfall. Då tappar vi inte en match som vi gjorde i Örebro. Det skedde lite för enkelt, det kändes som vi hade bra kontroll på matchen. Det är klart att vi får tryck på oss i slutet när moståndaren kastar in folk i anfallet, men det gäller då att stå emot det här. Det är också mästarlagtets signatur – att stå pall när det blåser. Men vi lär oss hela tiden. När vi startar nästa år så bör det vara från en betydligt högre nivå.
Hur tycker du kantspelet fungerar?
– Våra yttermittfältare är inte i riktigt lika bra form som i somras, samtidigt jobbar de inte genom att slicka kanterna. Erik har blixtrat till ibland och haft några inlägg som det blivit mål på. Han tar sig gärna in i banan genom att utmana; problemet är när han gör det för tidigt och då riskerar ganska mycket när han tappar bollen. Jag försöker få honom att spela enkelt tidigt – kring mittlinjen – och spara utmanandet till längre upp i banan. Men jag tycker att han ska utmana, han är duktig på det. Gudmundur Mete och Olof Persson är inga naturliga ytterbackar, och därför har offensiven inte varit så stark när de spelat till höger. Nu är Concha tillbaka och då kan det bli fler inlägg.
På vänsterkanten är Andreas ingen naturlig kantspelare. Eftersom han inte är vänsterfotad kan man inte begära att han ska ta sig runt och slå inlägg. Andreas bli lite av en tredje forward, som kan komma in i banan och ta långa löpningar. I de senaste matcherna har han inte gjort det som tidigare, utan hamnat längre ner i banan. Vilket i sin tur kanske beror på att backlinjen stannar för djupt och det blir långa astånd. Men när Ante är i form och blandar djupled med att driva boll och hittar Niklas och Peter ser det bra ut. Micke Roth har försökt flyta upp på vänsterkanten en del, men kan göra det oftare.
Jon Jönsson har fått en del speltid. Ett par inhopp och i Ohlsson/Mattissons frånvaro hela matchen mot Örebro. Hur går det för honom, tycker du?
– Jon gjorde bra ifrån sig i Örebro efter ett par inhopp – det hade varit kul om han hade fått ett litet genombrott under oktober. Jon är som gepard, han sätter ofta allt på ett kort både när han ska erövra bollen och när han ska gå till anfall. Det är viktigt att inte spela matcher i korta sekvenser och sedan inte delta däremellan. Som central mittfältare måste du vara igång med maskinen på högvarv i nittio minuter. Jag har sagt till honom att han ska vara ett lejon istället för en gepard – ligga och lurpassa för att sedan sluka sitt byte… Men han går på rätt håll och borde i framtiden kunna bli en spelare som lyfter vårt passningsspel. Han har alla de individuella kvaliteterna.
De två landskamperna ger två veckors allsvenskt uppehåll. Hur tillbringas det bäst?
– Vi har varit väldigt förskonade från skador under säsongen, men nu inne i oktober har vi fått lite småskavanker. Jag hoppas att vi kan få alla läkta under uppehållet. Inför matchen mot Sundsvall kommer vi att byta mittback och spela med Olof. Skulle det visa sig fungera bra kommer vi kanske att lägga ner lite tid på att få in honom. Det finns också ett par andra positioner där vi kan prova lite nytt folk i slutspurten och kanske vässa oss lite. Jeppe Vestergaard har gjort bra ifrån sig i reservlaget, han kommer nog att få en chans att visa sig i matchen mot Köpenhamn. Det kan finnas chanser för folk att kliva fram, även om det bara är tre matcher kvar efter uppehållet.
– Sedan möter vi AB Köpenhamn i en träningsmatch måndagen 14 oktober och vi har även två resevlagsmatcher: Hässleholms A-lag den 16e och Högaborgs den 23e. Nu börjar också planeringen inför nästa säsong. Hur vi ska träna, men framför allt personellt – vilka spelare som ska ingå i truppen. Det är väldigt viktiga månader som vi har framför oss, samtidigt som vi ska vara fokuserade på att vinna.
/Intervju: Tobias Christoffersson