Sagt efter matchen
Att 1-1 mellan MFF och Hammarby var ett rättvist resultat syntes de flesta inblandade överens om efteråt. Sören Åkeby saknade de långa anfallen men gillar årets rekordjämna allsvenska, medan Johan Andersson tyckte allsvenska debuten i himmelsblått kändes okej. Besked om Juniors skada dröjer några dagar.
Det blev en sevärd och summa summarum jämn match mellan topplagen MFF och Hammarby – hur mycket man nu har rätt att titulera sig så med endast två poäng till nedflyttningsplats i aktuell, absurd allsvensk tabell.
Efter matchen hade tränarna utifrån sina respektive perspektiv en likartad syn på mathens händelseutveckling. Hammarbys tränare Tony Gustavsson inledde dock med att uttrycka sin förtjusning över de yttre omständigheterna:
– En fantastisk plan att spela på, och ett jättefint matcharrangemang. Verkligen inspirerande.
– De första femton skulle vi sätta en extrem press på dem med högt, aggressivt försvarsspel – men det blev alldeles för riskabelt och straffade sig. Malmö gjorde 1-0 och det får jag delvis ta på mig, på grund av det taktiska upplägget, medgav Tony G rakryggat, och fortsatte:
– Men sedan arbetade vi oss in i matchen bra. Inför andra halvlek pratade vi om att vi måste styra ut spelet mer på kanterna; Daniel Andersson fick ha alldeles för mycket boll centralt. Vi försökte också hålla i bollen mer, och så bytte vi plats på ”Sulan” och José i försvaret [Suleyman Sleyman och José Monteiro].
Sören Åkeby kommenterade också sin plan för matchen, som inledningsvis förverkligades på bästa sätt.
– Vi pratade om att slå lite längre bollar första femton och verkligen få full fart från början, och det gjorde vi jättebra. Då var vi aggressiva, men efter 1-0-målet blev vi lite bekväma och tog inte alla löpen. Vi måste ha längre anfall, så vi kan få igång vårt fina passningsspel.
– Chanser fanns till fler mål för bägge lagen, men oavgjort känns ganska så rättvist. Inför säsongen har vi pratat om att de dagar då vi inte är riktigt på topp ska vi ändå vara med och slåss om poäng – och det är vi idag, avslutade Tony Gustavsson sina kommentarer till matchen.
– Inget snack om annat än att oavgjort var rättvist. Vi kan bättre, men det här får vi ta, ss Sören Åkeby.
MFF:s 1-0-mål tryckte Daniel Andersson in i fritt läge efter en frispark av Yksel Osmanovski redan i nionde minuten. Dessvärre kvitterade Hammarby med halvtimmen spelad, då Sebastian eguren fick tid att sikta sig till en drömträff stolpe upp i Jonas Sandqvists vänstra kryss. Eguren såg hemskt oattackerad och ensam ut där på mittfältet…
– Vi fick en dålig överflyttning och blev kvar med för mycket folk på ena kanten, och de kunde sticka in bollen till Eguren. Sedan får han ju en otrolig träff och det ska ju kunna hända det också, kommenterade Sören.
Apropå den där absurt jämna allsvenska tabellen, som de flesta håller som ett kvitto på hur dålig svensk klubbfotboll är, presenterade Åkeby en annan hållning.
– Kanonbra allsvenska. Nu måste alla vara riktigt fokuserade i varje match – försök se det positiva istället! Istället för att bara skriva ner den, uppmanade han församlad media.
Junior tvingades lämna återbud till matchen på grund av en muskelskada i låret han ådrog sig på måndagens träning. Marcus Pode ersatte i anfallet, och Sören motiverade sitt val:
– Marcus Pode är bättre med boll, och det tyckte vi var viktigare just för att få längre anfall. Vi hade också hoppats att han skulle komma mer rättvänd, han har ju ett fantastiskt skott. Men Eddie gör ett jättebra inhopp sedan.
MFF:s sjukgymnast och rehabansvarige Richard Dahan om Juniors skada:
– Junior har fått en muskelskada i högra låret, mellan lår och höft – det är svårt att säga när han kan vara tillbaka. Muskelskador är svåra att bedöma, de gör lika ont om de varar i några eller flera dagar. Vi ska göra en magnetröntgen och en utvärdering efter 1-2 dagar. Det kan vara en större bristning, en mindre bristning – eller ingen bristning alls. Men han har aldrig haft några muskelproblem tidigare.
Jonatan Johansson kämpade på matchen igenom, och även om han inte fick till de där dödliga målchanserna för sig själv, så spelade han fram sina lagkamrater till ett par bra chanser, framför allt Edward Ofere i andra.
– Vi ville kanske mer än Hammarby, men vi skapade inte så många riktigt bra chanser idag. Det var mycket kamp i matchen; Hammarbys försvar arbetade hårt och var fysiskt starka. Ett rättvist resultat, även om vi förstås vill vinna på hemmaplan. Men det finns ju en motståndare också… sa Jonatan efteråt.
Allsvenska debut i blå tröja gjorde äntligen Johan Andersson, som ersatte Ola Toivonen i mitten av andra halvlek.
– Det kändes helt OK. En rätt knepig match att komma in i, det var lite Hawaii med mycket böljande spel och stora ytor att täcka av på mitten; det offensiva spelet blev lidande. Men det känns skönt att kunna blicka framåt, nu gäller det för mig att hitta form och tempo, sa Johan Andersson.
– Jag vill konkurrera om platsen som nummer 10, och jag tycker det finns mer att hämta i den positionen. Men jag ser det inte så att det är jag och Ola som konkurrerar, jag skulle gärna spela tillsammans med honom.
Slutligen Jonas Sandqvist, som stod för såväl ett par förstklassiga ingripanden – en modig och perfekt tajmad utrusning och en snygg reflexräddning – som en smått hysterisk sekvens av desperat jakt på en hal boll på väg in i öppet mål:
– Man vill ju bjuda på lite underhållning. Men där blev det blev onödigt spännande, kanske…
Jo, kanske. Men det klarade sig.
/Tobias Christoffersson