Vinthunden som nosar upp målet

Publicerad 21 maj 2010

Det har lyst av energi om MFF:s nummer 7 denna allsvenska vår. Daniel Larsson har utvecklats i sitt spel, närmast njutit av det täta spelschemat – och ser nu också fram emot att skjuta upp sin semester.

Att vara anfallare, och inte göra mål. Det är inte roligt, det är de flesta överens om. Inte när det hinner gå några matcher, och så några till. Fråga Edward Ofere. Ifjol fick han vänta till den 22:a omgången. Sedan lossnade det i och för sig ordentligt, och Eddie tryckte in tio mål på åtta matcher. Man kan också fråga Daniel Larsson, som fick vänta till den sjunde omgången i år. Men Daniels svar blir annorlunda.

– Fastän jag inte gjorde mål, så började jag faktiskt aldrig tvivla. För ett par år sedan är det möjligt att jag gått ner mig lite mentalt, men inte nu. Det handlar väl en del om mognad, att lita på sig själv och vad man kan. Jag kände mig så pass bra i spelet, vi fick bra resultat med laget, och gjorde bra prestationer. Så jag hade egentligen inget att klaga på.

Toppar assistligan 
Daniel Larsson utstrålar självtillit på ett avslappnat sätt. Det har han också alla möjligheter att göra. För även om de hittills fyra målen dröjde lite så har han gjort en mycket stark vår i MFF.  I varje match ett stenhårt arbete på topp som inte bara resulterat i sex målgivande passningar – och därmed ledning i allsvenska assistligan – utan också banat vägen för flera andra av MFFs mål.

– Det har känts väldigt bra för mig under våren. Något jag har jobbat hårt med är att höja lägstanivån. Att vara bra även när jag inte är på topp i en match, att kunna bidra med spets ändå. Resultatmässigt presterade jag mer i höstas, men prestationsmässigt har våren varit bättre, säger Daniel Larsson.

Hösten var också ganska sanslös. Daniel, som fört en om inte tynande så i alla fall mindre fruktbar tillvaro som ytter i ett 4-2-3-1-system fick chansen att blomma ut i slutet av sin första säsong i klubben.  När MFF gick över till 4-4-2 och ett rakare spel fann Daniel och Edward Ofere varandra på topp på ett fantastiskt sätt och gjorde 20 mål på nio matcher. Radarpartnern från ifjol har fått i princip hela våren förstörd av skador, men Daniel Larsson har hittat nya samarbeten – i ett MFF 2010 som också spelar mer varierat.

Avgörande detaljer
– Vi har tränat och spelat ihop längre nu och lär känna varandra mer och mer varje dag – det bidrar till kemin på plan. Ta Gische till exempel, nu börjar vi lära oss varandras rörelsemönster. Nu ser jag när han försöker öppna en yta, eller komma in i en annan yta, det är sådant man bara lär sig av att spela med varandra. Små detaljer, men ganska avgörande.

Vad är största skillnaden mellan Daniel Larsson 2010 och Daniel Larsson 2009?
– Jag har utvecklat mitt passningsspel. Inte i första hand framspelningarna – inne i boxen är det så mycket tillfälligheter som avgör – utan spelet ute på plan. Vilket till stor del beror på att vi har ett väldigt passningsorienterat spel; det är helt enkelt något som behövs för att spela i Malmö FF.

Lätt återhämta sig
Daniel har alltid haft snabbheten som sin stora konkurrensfördel på plan. När man ser honom jaga livet ur motståndarförsvaren i match efter match slås man av att den där snabbheten i kombination med den där ettrigheten borde förutsätta en extraordinär kondition.
– Jo, jag har nog en bra kondition. Men framför allt har jag ganska lätt att återhämta mig. Jag kan springa snabbt många gånger på en match. I MFF har vi tränat konditionen fotbollsrelaterat, och det har varit väldigt bra. Vi har inte varit i Pildammarna en enda gång i år tror jag, och det är ju också sällan man joggar en mil i en match. . . det är 30-40-meterslöpningar det handlar om.

Fler matcher oftare 
En match återstår av Vårallsvenskan, en bitvis hårt komprimerad seriehalva med lite tid mellan matcherna. Lite tid att återhämta sig, lite tid att ladda om. Som värst fem matcher på tretton dagar. Daniel Larsson är enbart positiv.

– Det är så det ska vara tycker jag! Det är också det måste vara om vi ska närma oss Europa. Spela fler matcher oftare, det är det som utvecklar spelare. Klart det är lite ovant, vi har nog aldrig spelat med den här intensiteten tidigare.

Inte sliten alls?
– Jag blir lite trött mentalt och har fått jobba hårdare för att få fram den där lilla extra tändningen innan match. Men väl ute på plan är det inga problem, och fysiskt känns det väldigt bra.

Det låter bra det, för när de andra går på semester efter hemmamatchen mot Brommapojkarna får Daniel Larsson köra på lite till: i veckan blev han nämligen uttagen i A-landslaget till de två landskamperna mot Bosnien-Hercegovina och Vitryssland.

– Det ska bli fantastiskt roligt. Jag skjuter gärna på semestern!

TOBIAS CHRISTOFFERSSON

Ladda ner Programbladet Avspark här(9 MB)